SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NUBBA nub3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[avledn. av NUBB]
fästa (ngt) med nubb. Murberg FörslSAOB (1793). Lärftsmattor kunna utan fuktning utspännas .. medelst kanternas nubbning .. vid golfvet. JournManuf. 2: 23 (1826). Blad, som vore värda att rifvas ut och nubbas på väggarna i Konstnärshuset eller Akademien. SD(L) 1904, nr 126, s. 5. Martinson OsynlÄlsk. 172 (1943). — särsk. (†) i utvidgad anv.: slå till (ngn), klämma åt (ngn). ”Nubba honom, den kronotjufven!” ropade .. flera röster. Topelius Fält. 3: 129 (1858).
Särsk. förb.: NUBBA FAST10 4. fästa (ngt) med nubb o. d. Murberg FörslSAOB (1793). Han .. tittade in i ett spegelglas, som han nubbat fast på insidan av locket (i sjömanskistan). Holmström Däck 24 (1927).
NUBBA IGEN10 04. (tillf.) tillsluta (ngt) gm nubbning. Dalin (1853).
NUBBA IHOP10 04. fästa ihop l. hopfoga (ngt) med nubb o. d. Dalin (1853). (Brädlapparna) nubbas ihop med stifter eller trädpinnar. Handtv. 103 (1874).
NUBBA IN10 4.
1) (numera knappast br.) nubba fast (ngt). Ståltrå, som var nubbat in i Äreporten. UrFinlH 128 (1809).
2) (tillf.) innesluta (ngn l. ngt) medelst nubbning (av ett lock l. dyl.); äv. bildl. Nubba in dig i din obetydlighets Diogenestunna. JJolin (1863) i Jolin 138.
NUBBA PÅ10 4. (tillf.) fästa (ngt) på (ngt) med nubb. Torpare Per nubbar på nya näfver (på skidorna). Schröder Skid. 62 (1900).
Spoiler title