publicerad: 1947
NYKTERHET nyk3ter~he2t, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(nucht- 1557. nycht- 1526—1755. nykt- (-ckt-) 1575 osv. nöcht- 1526—1739. nöct- 1526)
Etymologi
1) (†) motsv. NYKTER 1: tillståndet att vara på fastande mage. Suagheet, som offta haffuandom quinnom i nöchterheet på kommer. Murenius AV 52 (1640).
2) (numera bl. tillf.) motsv. NYKTER 2: nyktert tillstånd. Ingen (landsknekt skall) med vredes moodh drage sijnn verije anthen udi nuchterheet eller i druckenscap. G1R 27: 284 (1557). VgFmT I. 8—9: 118 (1579). SkrSvNyktS 1895, 1: 4.
3) motsv. NYKTER 3: återhållsamhet l. måttlighet i bruket av rusgivande drycker (förr äv. mat o. dryck); ss. förled i ssgr stundom med mera obestämd bet., o. syftande på alkoholfrågan i allmänhet l. samhällets åtgärder mot alkoholmissbruk o. d. Han är känd för nykterhet och plikttrohet. Förspr1Petr. (NT 1526). Druckenhet och fyllerij beswärar och kränker sinnet, men nöchterheten stärker thet. Forsius Fosz 299 (1621). Nöchterhet står vthi ett rätmätigt återhold, ifrå öffwerflödight Ätande och Drickande. L. Paulinus Gothus MonPac. 248 (1628). Agardh BlSkr. 2: 131 (1839). KemT 1907, s. 154. — särsk. (enst., †) om motsats till överflöd o. lyx. Vår Stats Nykterhet och vår Högfärds Öfver flöd. Dalin Arg. 1: 59 (1733, 1754).
4) motsv. NYKTER 4: fullständig (o. principiell) avhållsamhet från rusgivande drycker (förr äv. enbart från brännvin) ss. njutningsmedel; absolutism, helnykterhet. 3SAH XLVII. 2: 61 (1836). PWieselgren (1837) hos Roos FamArkiv 208 (se under NYKTER 4). Sandahl FörsakWieselgren 137 (1946). — särsk. (vard., numera föga br.) konkretare, i sådana uttr. som gå in i l. vara i nykterheten, gå in i l. vara med i nykterhetsrörelsen l. en nykterhetsförening. Knorring Torp. 1: 188 (1843). Di var i nykterheten, kantänka, och smakte aldrig brännvin, utan bara konjakar. Sjöberg SthmHeml. 144 (1844). Då .. (Nybom) hade för afsikt att ingå i nykterheten. Nyblom Minn. 2—3: 211 (1904).
5) (i bibliskt spr.) motsv. NYKTER 5: andlig vakenhet o. d. Gudh haffuer icke giffuit oss reddughans anda, vtan krafftennes, och kerlekens, och nöcterhetennes. 2Tim. 1: 7 (NT 1526; Bib. 1541: tuchtighetennes). Vaken upp till rätt nykterhet, och synden icke. 1Kor. 15: 34 (Bib. 1917).
6) motsv. NYKTER 6: sinnesjämvikt, förståndighet, saklighet, frasfrihet o. d.; äv.: fantasilöshet, brist på romantik o. d. Schartau Und. 211 (1804). Nykterheten är ej det tillstånd, jag helst vill finna i dikten. 2SAH 12: 417 (1827). Den (engelska) kyrkliga musiken lider af en viss fantasilös nykterhet. Wegelius MusH 117 (1891). — jfr SJÄLS-NYKTERHET.
-AGENT, m. (†) kringresande agitator för nykterhetsrörelsen. VexjöLT 1846, nr 22, s. 2. Hellberg Samtida 6: 246 (1871). —
-APOSTEL. [jfr nor. nøkternhetsapostel] person som (offentligt, i tal l. skrift) värkar för nykterhetssaken; framstående nykterhetskämpe; stundom äv. skämts. med ngt nedsättande prägel. Retzius BrFlorman 107 (1838). (Peter Wieselgren) verkade såsom en .. nitisk själasörjare och nykterhetsapostel. 2VittAH XXXII. 1: 19 (1892). TurForskn. 8: 57 (1919). —
-ARBETE~020. arbete l. värksamhet för främjande av nykterheten. Wieselgren NyktVäs. 3 (1837). Medkämpar i nykterhetsarbetet. AnderssonBrevväxl. 1: XXIX (1940). —
(4) -FANTAST. fanatisk o. värklighetsfrämmande nykterhetsivrare. Liljecrona RiksdKul. 370 (1840). Några nykterhetsfantaster sökte göra den sattsen gällande att bränvin är ett gift. VexjöBl. 1846, nr 28, s. 1. —
-FEST. fest anordnad av nykterhetsförening o. d., särsk. i propagandasyfte. GHT 1895, nr 232 B, s. 3. särsk. (tillf.): fest utan spritförtäring. AnderssonBrevväxl. 2: 281 (1846). —
-FOLK. (i sht organiserade) nykterhetsvänner; särsk. i sg. best. Nykterhetsfolkets sjuk- och begravningskassa, grundad 1897. Beckman Amer. 1: 46 (1883). —
-FRÅGA, r. l. f. i sht i sg. best.: frågan om önskvärdheten av o. möjligheterna o. metoderna för främjande av nykterhet. Wieselgren NyktVäs. 14 (1837). Meningsutbyten i nykterhetsfrågan. Norrl. 2: 10 (1906). —
-FRÄMJARE. förkämpe för nykterhet(ssaken). NF 11: 1554 (1887). (E. V. Wretlind), riksdagsman och nykterhetsfrämjare. 2NF 32: 1166 (1921). —
(4) -FÖRBUND. sammanslutning av nykterhetsföreningar, helnykterhetsförbund; i sht förr äv.: nykterhetsförening. Sveriges lärares nykterhetsförbund, bildat 1905. Nykterhets-Förbundet i Stockholm. Sundelin (1831; broschyrtitel). Ingen ville anteckna sig såsom ledamot af ett Nykterhetsförbund. KyrkohÅ 1925, s. 231 (1834). —
-FÖREDRAG~102 l. ~200. föredrag som syftar till att värka för nykterhet. SmålAlleh. 1883, nr 8, s. 1. —
(4) -FÖRENING. förening som består av personer vilka förbundit sig att iakttaga nykterhet (i bet. 4) o. som värkar för nykterhetssaken. AB 1831, nr 100, s. 3. Svenska läkares nykterhetsförening. Hygiea 1902, 1: 510. SFS 1932, s. 376. —
-INTRESSE.
1) ngt som är av vikt för främjande av (l. till gagn för) nykterheten; behov l. värksamhet l. strävan o. d. vars tillgodoseende l. lyckliga fullföljande främjar nykterheten. Man har velat tillgodose nykterhetsintressena. Stävjandet av lönnbränningen är ett vitalt nykterhetsintresse. ST 1929, nr 194, s. 6.
2) (tillf.) intresse för nykterhetssaken. Han har visat stort nykterhetsintresse.
3) (tillf.) intresse som ngt har ur nykterhetens synpunkt. Föreläsningarna (hade) behandlat ämnen med speciellt nykterhetsintresse. SD(L) 1904, nr 6, s. 1. —
(4) -KAFÉ. (i sht förr) jfr -restaurang; ofta motsatt: ölkafé. Lundin NSthm 91 (1887). DN(A) 1933, nr 56, s. 27. jfr Moberg Sold. 266 (1944). —
(3) -KONSULENT. (icke officiell benämning på) konsulent för nykterhetsundervisning o. nykterhetsupplysning. SvD(A) 1920, nr 5, s. 7. SocÅb. 1942, s. 153. —
(3) -KONTROLLANT. (i Finl.) kommunal tjänsteman som bl. a. har till uppgift att övervaka efterlevnaden av nykterhetslagarna. FFS 1919, nr 66, s. 16. —
-KÄMPE. hängiven (o. framgångsrik) förkämpe för nykterhetssaken. KyrkohÅ 1927, s. 213 (1841). Den väldige nykterhetskämpen Peter Wieselgren. Grimberg SvH 552 (1909). —
(4) -LÖFTE. löfte om fullständig avhållsamhet från rusgivande drycker (ss. njutningsmedel); särsk. om dylikt löfte som avlägges vid inträde i nykterhetsförening. Thomander 2: 285 (1838). Det var då han bröt sitt nykterhetslöfte. Bergegren Strejkl. 91 (1907). —
-MAN ~man2. person som är (i sht offentligt) värksam för nykterhetssaken; nykterhetsvän. 2NF 16: 881 (1911). —
-MÖTE. möte för främjande av nykterhetssaken; numera bl. om möte anordnat av nykterhetsorganisation för dryftande av gemensamma angelägenheter l. i propagandasyfte. Newman NordskVäck. 284 (i handl. fr. 1842). (Prästen hade) föranstaltat nykterhetsmöte i .. skolsalen. Ahnfelt StudM 2: 144 (1857). Nordiska nykterhetsmöten. SvUppslB (1934). —
-NIT, n. nit för nykterhetssaken. Wieselgren NyktVäs. 3 (1837). Sandahl FörsakWieselgren 135 (1946). —
(3) -NÄMND, r. kommunal myndighet med uppgift att bl. a. vidtaga vissa åtgärder mot alkoholister samt att övervaka nykterhetstillståndet inom kommunen. SFS 1913, s. 205. Stockholms stads nykterhetsnämnd. SthmAdrKal. 1917, s. 776. jfr läns-nykterhetsnämnd. —
(4) -ORDEN. i ordensväsendets former organiserad sammanslutning som (framför allt) arbetar för nykterhetssaken; jfr godtemplar-orden. Nykterhetsorden Verdandi .. är bildad 1896. Sthm 3: 72 (1897). 2NF 37: 692 (1925). —
-ORGANISATION. organiserad sammanslutning som värkar för nykterhetssaken. De stora nykterhetsorganisationerna Godtemplarorden och Sveriges blåbandsförening. 2NF 20: 223 (1913). —
-PATRON. (skämts., †) om gynnare o. beskyddare av strävanden för nykterhet. EsTegnér (1838) i 3SAH XLVII. 2: 182. —
(3) -POLIS. (i Finl.) nykterhetskontrollant l. ledamot av nykterhetsnämnd som har rätt att värkställa husundersökning. FFS 1922, s. 639. —
-POLITIK. politik i nykterhetsfrågor; äv.: (offentlig) värksamhet för en viss åsikt i nykterhetsfrågor. Dagen 1897, nr 72, s. 1. (Av studenter) bedrefs både försvars-, rösträtts- och nykterhetspolitik. SvD(A) 1898, nr 340 A, s. 1. —
-PREDIKANT. person som predikar nykterhet; särsk. om person anställd ss. talare av nykterhetsorganisation; stundom äv. skämts., med ngt nedsättande prägel. Wieselgren NyktVäs. 10 (1837). Fastigheten, hvilken .. nu äges af nykterhetspredikanten Petersson. PT 1905, nr 278, s. 1. En fanatisk nykterhetspredikant. Hellström Storm 197 (1935). —
-PROGRAM. program l. riktlinjer för nykterhetsarbete l. nykterhetspolitik. 2NF 34: Suppl. 809 (1923). —
(4) -RESTAURANG. restaurang där rusgivande drycker icke serveras. Stadsmissionens nykterhetsrestaurang för arbetare (i Sthm). 2NF 27: 63 (1917). —
-RÖRELSE. om det organiserade arbete som bedrivs i nykterhetsföreningar o. dyl. l. om sammanfattningen av alla dylika föreningar; särsk. i sg. best. NF (1887). —
-SAK. särsk. i sg. best.: sammanfattningen av alla (problem o.) strävanden o. d. som röra nykterheten o. dess främjande; nykterheten ss. en uppgift l. angelägenhet; jfr -fråga. Förkämpe för nykterhetssaken. Florman BrRetzius 54 (1839). —
-SKOLA, r. l. f. (förr) nykterhetsorganisations skola för nykterhetsvärksamhet bland barn o. ungdom. AB 1889, nr 259, s. 2. 2NF 19: 523 (1913). —
(4) -SÄLLSKAP~02 l. ~20. [jfr eng. temperance society] nykterhetsförbund; äv.: nykterhetsförening; numera i sht i namn på vissa nykterhetsorganisationer o. d. Svenska nykterhetssällskapet, stiftat 1837. Nykterhetssällskapens upplysningsbyrå, upprättad i Sthm 1907. Florman BrRetzius 37 (1829). Familjen stiftade sins emellan ett litet Nykterhets-sällskap. KyrkohÅ 1925, s. 208 (1832). BtRiksdP 1899, 8Hufvudtit. s. 258. —
-TAL. särsk. om (offentligt) anförande för nykterhet(ssaken); jfr -föredrag. Liljecrona RiksdKul. 228 (1840). —
-TALARE. person som talar (offentligt) för nykterhetssaken; nykterhetspredikant. Newman NordskVäck. 1: 288 (i handl. fr. 1840). Föredrag hålles af nykterhetstalaren Åkerberg. SundsvP 1886, nr 153, s. 1. —
-TIDNING. (mera tillf.) tidning med nykterhetsvänlig tendens. Snällp. 1848, nr 41, s. 2. Lundin NSthm 431 (1888). —
(3) -TILLSTÅND~02 l. ~20. Några .. reflectioner, rörande Nykterhetstillståndet ibland allmogen. Isberg (1839; broschyrtitel). Nykterhetsnämnd i kommun har att övervaka nykterhetstillståndet inom kommunen. SFS 1917, s. 819. —
(3) -UNDERVISNING~1020. undervisning om de alkoholhaltiga dryckernas värkningar på individen o. om alkoholfrågans samhälleliga innebörd. Centralförbundet för nykterhetsundervisning, stiftat 1901. FinBiogrHb. 2275 (1903). Inom (skol-)överstyrelsen (anställes): .. en konsulent för nykterhetsundervisningen. SFS 1919, s. 2358. —
-VÄN, m.||ig. person som har (varmt) intresse för nykterheten (o. arbetar för dess främjande), nykterhetsman, absolutist; äv. om icke helnykter person med intresse för nykterhetssaken. Hvilken är Nykterhetsvännernas egenteliga fiende? (1833; i broschyrtitel). Mellan nykterhetsvän och nykterist är ett stort svalg befäst. Tretow NyktSträfv. 5 (1909). —
(4) -VÄRDSHUS~02 l. ~20. (förr) jfr -restaurang. KyrkohÅ 1929, s. 324 (1846). Nykterhetsvärdshus, där man söker vänja kunderna vid att dricka kaffe, te, läskdrycker, m. m. Schauman o. Christierson Gide 57 (1897). —
-VÄRKSAMHET~102 l. ~200. värksamhet för nykterhetssaken. Sällskapet för kristlig social nykterhetsvärksamhet, bildat 1906. SvH IX. 1: 279 (1910). —
-VÄSEN. (†) om nykterhetsarbete o. nykterhetsrörelse. Hvad skall man säga om detta Nykterhetsväsen. Wieselgren (1837; boktitel).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content