publicerad: 1947
NÅGONSIN nå3gon~sin2, äv. -ωn-, äv. (vard.) NÅNSIN non3~sin2 l. 40 (nå`nsin Weste), förr äv. NÅGOTSIN, adv.
Ordformer
(nå- (no-) 1634 (: nossen)—1641 (: Nåssin). någen- (no-) 1523 (: nogen sin)—1702. någet- 1626—1635 (: någet sinn). någn- 1668 (: någnsinn'; i vers)—c. 1685 (i vers). någon- (no-) 1612 (: någon sin), 1636 osv. någor- 1659 (: någor sin) —1757 (: någor sin). något- (no-) 1614 (: nogot sin) —1664 (: nogot sinn). nån- (non-) 1598 osv. -sen (-ss-) 1613 (: nonsen)—1674 (: nånsen). -sin (-ss-, -nn) 1523 (: nogen sin), 1612 (: någon sin) osv. -sine (-nn-) 1598 (: nånsinne)—1754 (: nånsine). -sins 1637—1666. -sintz 1681 (: nogonsintz). -tsin (-tz-) 1662 (: nåntzin)—1685 (: nåntzin))
i nekande, frågande, villkorliga o. komparativa satser, i nödvändiga relativsatser, i avsiktssatser o. d.: vid överhuvud någon tidpunkt l. något tillfälle (vilken osv. den än må vara). Thet gud förbiude nogen sin ske skulle. G1R 1: 110 (1523). Alldrigh är daghen nossen så långh, / till oss will iu afftonen falla. Wivallius Dikt. 96 (1634). Slaget (vid Lena 1208) var et af de blodigaste, som någonsin stådt i Norden. Dalin Hist. 2: 168 (1750). Statens finanser voro (vid slutet av G. III:s levnad) sämre än någonsin. Stavenow G3 185 (1901). Jag tror inte det är meningen att kyrkan nånsin ska bli färdig. Arnér Knekt 86 (1945). — särsk.
a) i (ofta förkortade) villkorssatser avsedda att bestyrka en utsago. Brenner Pijn. 109 (1727). Han var visst outtröttelig, om nånsin någon ann. Runeberg 2: 51 (1846). I detta fall, om någonsin, har man skäl att tillämpa satsen: bättre förekomma än förekommas. LfF 1912, s. 170.
b) mer l. mindre förbleknat.
α) överhuvud (taget) o. d.; särsk. framhävande en mängd l. grad o. d. som större än någon kan tänka l. som den största som (i ett visst fall) överhuvud är tänkbar. (Minerva till Paris:) Iagh wil tigh medh thet bästa förähra, / Som tu i Werlden kan nonsin begära. Rudbeckius Starcke B 8 b (1624). Jag säger, at ni måste lemna eder matmor detta brefvet så hemligt som ni nånsin kan. Björn LycklHush. 24 (1786). Verlden är så stor, så stor, / Lasse, Lasse liten! / Större än du nånsin tror, / Lasse, Lasse liten! Topelius Läsn. 5: 111 (1880). Vi äro, mer än vi någonsin ana, med vårt väsens känsligaste och djupaste fibrer bundna vid naturen och dess växlingar. Nilsson FestdVard. 108 (1925).
β) framhävande en jämförelseled ss. använd ehuru den i (synnerligen) hög grad kännetecknas (l. anses kännetecknad) av en viss egenskap o. d. Dig äfven lähr den sorg mer svår och bittert falla, / Min mor, än nonsin var din första barnasäng. Wexionius Vitt. 363 (c. 1685). Dessa täppor .. hade .. förblivit tomma, ja så obeträdda av mänskliga fötter som någonsin Robinsons strand. Hallström Händ. 31 (1927).
Spoiler title
Spoiler content