[sv. dial. nänne, dristighet, tilltagsenhet m. m.; jfr fsv. nänna, f., mod, rådighet m. m.; jfr d. nænne, n. l. r., lust, vilja m. m., nor. dial. nenne, n., mod m. m.; besläktat med NÄNNAS]
(†) tilltagsenhet, dristighet, djärvhet; äv.: oförsynthet, brist på självkritik o. d.; äv. närmande sig bet.: förmätenhet. Lykkan föllier wist it gott och hurtigt Nänne. Spegel GW 202(1685). Thet är ett farligt nänne, / At åter reta Gudh. Dens. TPar. 106(1705). Den ynglingen har nog nænne, att begära allting. Murberg FörslSAOB(1793).
SAOB
