OBTINERA ob1tine4ra l. op1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade
Etymologi
[jfr fr. obtenir, ävensom eng. obtain; av lat. obtinere, hålla fast, inneha, av ob (se OBDUCERA) o. tenere, hålla. — Jfr TENOR]
(numera bl. i b) erhålla, få, ernå; utvärka, tillförsäkra sig; äv. med avs. på (ända)mål: (upp)nå. OxBr. 10: 204 (1617). Sådanne medell .. hvar igenom en .. reputerlig fridh stodo till obtinera. RP 3: 239 (1633). Det ändemåhlet obtineras härigenom. 2RARP 5: 394 (1727). Ekbohrn (1904). — särsk.
a) (†) med avs. på ord: uppta (ss. lånord), inlåna. Ungerska (ord), dem han menar wara af den aldraälsta grækiskan .. obtinerat. SvBrIt. 1: 83 (c. 1700).
b) (numera föga br.) handel. med avs. på pris för vara: erhålla, få, tillförsäkra sig; äv. om vara: betinga (det l. det priset). Zettersten AnmMynt 166 (1771). På Juli kunde 41 sk(illing) obtineras (för brännvin). Tiden 1848, nr 252, s. 4. I Norra Amerika .. obtinerar (prima vara) fulla priser. SvLädSkoInd. 1910, s. 124.
