2) (numera bl. tillf.) om tal, skrift, uppträdande o. d.: icke (överdrivet) sirlig l. ceremoniös l. formellt elegant, som går rakt på sak o. d.; jfr cirklad 2. Murberg FörslSAOB(1791). Om icke allt vid bordet (hos skogvaktaren) tillgick så cirkladt, så skedde det destomera ocirkladt. Almqvist TreFr. 3: 238(1843). Personalierna äro .. omskrivna i den stil, som .. åtskilligt kontrasterar mot Hallmans eget en smula korta och ocirklade uttryckssätt. SWallin(1917) hos Hallman Blacksta VIII. —
OCIVILISATION. (tillf.) om del av världen som saknar civilisation. Att man efter en mångårig vistelse i ocivilisationen har ånyo lyckats dyka upp i fosterlandet med lifvet. Hultman SvDiam. 98(1909). —
OCIVILISERAD, p. adj.
1) om folk, land o. d.: som saknar civilisation, icke civiliserad. Forssell Hist. 1: 75(1869). Halfciviliserade eller ociviliserade folk. EkonS 2: 50(1894).
2) om person, folkgrupp l. yttring av mänsklig värksamhet: obildad, okultiverad, barbarisk; numera i sht i fråga om ohyfsat uppträdande o. d. Det är .. blott den ociviliserade hopen, som är liberal. SC 3: 186(1822). Det är ur .. (Böcklins) fantasis ociviliserade ursprunglighet, .. som allt det beundransvärda i hans verk spirat. Levertin Diktare 119(1898). särsk.
a) (enst.) i utvidgad l. oeg. anv., om djur. Vår stad vimlar af ociviliserade hundar af oädel ras. Ahrenberg Infall 65(1908).
b) allmännare, övergående i bet.: ryslig, förfärlig, ”okristlig”. Dessa ociviliserade tillställningar (med ”gående bord”). Lundin NSthm 326(1888). —
OCIVILISERBAR3~10020, äv. ~10002, l. ~01—, adj. (mera tillf.) icke möjlig att bibringa civilisation. Furuhjelm Männ. 174(1932).
