[av eng. odds, sg. o. pl., olikhet, vid vadhållning: olikhet i insatser l. proportion mellan olika insatser; urspr. substantiverad pl. av odd, udda]
i sg. l. (vanl.; jfr dock slutet) pl., om tal (t. ex. 2: 1) som ange proportionen mellan insatserna i ett vad där den ene vadhållaren håller mer än den andre (vanl. i fråga om vadhållning i samband med idrotts- l. sporttävling); ngn gg äv. om själva vadet; äv. bildl. Ekbohrn(1904). Ju mer brottningslandskampen närmar sig, desto mer jämna oddsen ut sig. SvD(B) 1930, nr 332, s. 15.SvUppslB(1934; om vad). (Man) hade slagit vad om att han aldrig skulle komma till Hawaii. Oddsen stod nu tjugu mot ett! Lagercrantz Stone Sjöm. 220(1939). SvD(B) 1942, nr 323, s. 6 (bildl.).— särsk. vid totalisatorspel l. tippning o. d.; med huvudsaklig tanke på vinsten, i sg. l. pl., om proportionen mellan vinst o. insats, uttryckt gm två l. ett tal; särsk. i uttr. högt l. höga l. lågt l. låga odds, om dylik proportion resp. dylika l. dylikt tal som innebär(a) hög l. god resp. låg l. dålig vinst. SD(L) 1896, nr 378 A, s. 8. Ett högt odds. 720 för 10 på Jägersrobanan. SvD(A) 1927, nr 170, s. 10. Det högsta odds, som tipstjänst .. kunnat konstatera. NDA 1936, nr 19, s. 11.
