SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1949  
O- ssgr (forts.):
OFÄRDIGAD, p. adj. (†) som icke expedierats. HdlCollMed. 15/9 1698 (om recept). —
OFÄRG. spelt. färg (se färg, sbst.1 1 h) som icke är trumf- l. preferensfärg l. (i vissa kortspel, särsk. vira) som icke är högsta l. andra färg. ReglKortsp. 2: 11 (1809; i lomberboston). Lindskog Spelb. 147 (1847; i vira). HandlednBridge 14 (1904). —
OFÄRGAD, p. adj. [jfr mnt. ungeverwet, ungevarwet, t. ungefärbt]
1) icke färgad (se färga, v.1 1—3); som har sin naturliga l. ursprungliga färg; äv.: som saknar lysande färg(er), färglös (se d. o. 1); särsk. (om ljus o. d.): vit. VarRerV 20 (1538). Solutionen var klar, ofärgad. Rinman JärnH 837 (1782). Ofärgadt ljus. Berlin Lrb. 153 (1880). Ett vackert färgadt äpple är lättare att sälja än ett ofärgadt. LAHT 1912, s. 81. särsk.
a) (mera tillf.) om ras o. d.: vit. Melander Långtur 161 (1896).
b) (i fackspr.) om guldarbete: som icke behandlats med färg (se färg, sbst.1 2 d). Eneberg Karmarsch 2: 697 (1862).
2) bildl.
a) [jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) osminkad; sann, uppriktig; oskrymtad; jfr färga, v.1 6 b. AOxenstierna 1: 510 (1623). (Bondeståndets) ofärgade upriktighet. Oelreich 199 (1755). Han har ock sagt rena och ofärgade sanningen dem förnäma i synen. SvMerc. V. 2: 228 (1759). Lindfors (1824).
b) som icke präglas av (ensidig) personlig uppfattning; objektiv; i sht förr äv.: indifferent, obestämd. Geijer I. 5: 3 (1810). Urvokalen eller den ofärgade fulla ljudningen. Aurén Ljudl. 47 (1869). (Uttrycket ’framåtskridande hushållning') skall (i socialekonomien) .. ha en fullständigt ofärgad, så vitt möjligt rent kvantitativ betydelse. Cassel TeorSocEkon. 57 (1934). —
OFÄRGBAR3~02, äv. ~20. (i sht i fackspr.) icke färgbar. 2NF 18: 1465 (1913; om organisk vävnad). —
OFÄRSKAD, p. adj. metall. om järn o. d.: som icke färskats (se färska, v. 2 a), rå. JernkA 1827, s. 380. —
OFÄST, äv. OFÄSTAD, p. adj. [fsv. ofäster] som icke fästs; särsk.
a) (mera tillf.) icke fastsatt l. fastgjord. Murberg FörslSAOB (1791). särsk. (†) bildl., om tanke: kringirrande. Serenius S 2 a (1734).
b) [efter motsv. anv. i fsv.] (om ä. förh., i sht rättshist.) om ed: som man icke förut (med löftesmans borgen) förbundit sig att gå; förr äv. [efter motsv. anv. av fsv. at ofæsto] i uttr. åt ofästo, utan att ha utfäst sig att erlägga böter. GullbgDomb. 19/6 1647 (: åt ofästo). Nordström Samh. 2: 742 (1840; om medeltida förh.).
c) (om ä. förh.) icke trolovad; i sht förr äv. i utvidgad anv.: fri (se d. o. 15). 3SthmTb. 1: 246 (1594). CGStrandberg 134 (c. 1860; i utvidgad anv.). Moberg Rid 185 (1941).
Spoiler title
Spoiler content