[sv. dial. oknytt, oknött, osäkert för spöken; farlighet, spökeri, (tillhåll för) spöke(n), löss; av O- 1 o. sv. dial. knytt, adj., tyst, prydlig, vacker, till samma stam som föreligger i KNYTT(jfr med avs. på bet. sv. dial. knota, sätta upp huvudet, stoltsera (om hästar), nor. dial. knota, klaga, pynta, smycka, knot, utpyntning, prydnad); jfr äv. östsv. dial. oknyckt, olämplig, otillbörlig, ävensom isl. óknyttinn, opassande, tölpaktig, fnor. úknytti, n. pl., úknytni, f., ogärning(ar), nyisl. óknyttir, m. pl., fula spratt, pojkstreck]
I. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ss. adj. i n. sg.; i uttr. (det) är (så) oknytt ngnstädes o. d., ss. beteckning för att det spökar ngnstädes l. att det är farligt att bo ngnstädes på grund av spöken o. d. Då svarades honom, at .. (i det öde huset) vore så oknytt, at der ingen kunde bo. Borg Luther 2: 149(1753).
