SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OLJA ol3ja2, v. -ade; förr äv. (i bet. 2) OLJAS, v. dep. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr OLNING.
Etymologi
[fsv. olia, olea; jfr ä. d. oliæ, d. olie, isl. olia, olea; avledn. av OLJA, sbst.]
motsv. OLJA, sbst. 1.
1) fukta l. smörja l. indränka (ngt) med olja. Triewald Bij 98 (1728). Golfvens målning eller oljning. KrigVAH 1884, s. 12. Brottarne vid de (antika) olympiska spelen oljade sina nakna kroppar. Balck Idr. 1: 60 (1886). Jacobsson HavVag. 68 (1933). jfr ANOLJA, VÄL-OLJAD. — särsk.
a) (†) med personobj.: smörja (ngn) med invigd olja; jfr OLJA, sbst. 1 c. OPetri Hb. E 2 b (1529). Då lade Gester sig nider, och bad dem olja sig (dvs. honom). Björner Norn. 27 (1737).
b) (†) i p. pf., om bröd: bakad med olja. Thet oliadhe brödhet. 3Mos. 8: 26 (Bib. 1541; Bib. 1917: oljebrödskaka).
c) med avs. på föremål av metall: smörja (ngt) med olja till skydd mot rost o. d.; äv., med avs. på maskindel o. d.: smörja med olja för att motvärka friktion. Murberg FörslSAOB Bih. (1791) Anordningen för alla lagrens oljning. TT 1886, s. 20. Nerén HbAut. 1: 106 (1911).
d) i p. pf., bildl. o. i jämförelser, om ngt som sker l. går o. d. mycket hastigt l. snabbt l. obehindrat; jfr OLJA, sbst. 1 a slutet. Allt gick dock som på oljade hjul. Gripenberg TätnLed 72 (1886). Vigga tretti (kronor), medan du håller på. — Det går inte så oljadt, ska du tro. SD(L) 1904, nr 290, s. 5. SvD(A) 1933, nr 45, s. 6. särsk. [jfr eng. (vard.) as quick as (l. like) greased lightning] (skämts.) i uttr. som en oljad blixt, ngn gg som oljade blixtar, blixtsnabbt; jfr BLIXT, 1 a α α' slutet. GHT 1897, nr 117 B, s. 3. Kör som en oljad blixt nu, Jansson. Siwertz Ämbetsm. 44 (1912). Så bar det av som oljade blixtar. SvD(A) 1929, nr 259, s. 3 (om kapplöpning mellan hundar).
2) refl., förr äv. dep.: bli lik olja, bli oljaktig. Valleria Hush. 33 (c. 1710; dep., om mandel). Grafström Kond. 194 (1892; refl., om mandel). — särsk. refl., om vätska: bli seg l. simmig. Får .. (punschen) ligga åtminstone ett halft år, oljar den sig och är särdeles lättdrucken. Björklund Kokb. 323 (1863). Essén Vap. 165 (1917).
3) [jfr motsv. anv. av eng. oil, v.; jfr äv. KOLA, v.1 4] sjöt. förse fartyg med olja ss. drivmedel; särsk. utan obj. 3UB 2: 428 (1925). SvFl. 1939, dec., specialnr s. 7.
Särsk. förb. (till 1): OLJA IN10 4. insmörja l. indränka (ngt) med olja. Nordforss (1805). Hammarström Sportfiske 117 (1925). jfr in-olja. särsk.
a) med obj. betecknande (del av) ngns kropp; äv. refl., om person: smörja sig med olja. Zeipel 89 (1821). Schück VLittH 1: 488 (1900; refl.).
b) (tillf., vard.) bildl., med avs. på person: muta, ”smörja”. Det är nästan viktigare att olja in souscheferna än cheferna. Essén HExc. 156 (1916). —
OLJA NED10 4 l. NER4. (mera tillf.) smutsa ned (ngt) med olja. Nordforss (1805).
Avledn.: OLJARE, m.||(ig.). [efter eng. oiler] (tillf.) till 1 c: smörjare. Martinson Kap 16 (1933).
Spoiler title
Spoiler content