SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1950  
OLNING, f.; best. -en.
Ordformer
(ol- 15281637. oll- 1639. öl- c. 1630)
Etymologi
[fsv. olning; efter mlt. olinge, till mlt. olen, smörja med olja, till mlt. ole, olja, sidoform till olie (se OLJA, sbst.)]
(†) smörjelse; bestrykande med invigd olja; särsk. i uttr. den yttersta olningen, den sista smörjelsen. Then yttersta olningen som the krancke pläga tagha. OPetri Sacr. 11 a (1528). Olningen som plägar brukas j Fermelse, j Prestawiyelse, och mz the krancka. Falck Und. 93 a (1558). Schroderus Comenius 641 (1639).
Spoiler title
Spoiler content