publicerad: 1950
OMLÄGGA om3~läg2a, v. -er, -lade, -lagt, -lagd (se för övr. LÄGGA). vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr OMLÄGG.
Ordformer
(om- (åm-) 1553 osv. um- (vm-) 1531—1638)
Etymologi
[fsv. umläggia, förse ngt med ngt som lägges däromkring, refl.: vara värksam för l. bidraga till ngt; jfr d. omlægge, t. umlegen; av OM, prep. o. adv., o. LÄGGA, v.]
1) (i sht i fackspr.) i fråga om förhållandet att ngn lägger l. anbringar ngt (l. sig) omkring ngt l. ngn; jfr OM, prep. o. adv. I 1, III 1.
a) med avs. på ngt som lägges l. anbringas omkring ngt. Omvicklingar, eller stadig bandages omläggande ifrån foten benet upföre. VeckoskrLäk. 3: 273 (1782). I nästa hvarf (då tråden lagts två ggr om stickan) stickas dessa omlagda trådar såsom en rät och en afvig maska. Freja 1873, s. 158.
b) med avs. på ngt l. ngn varomkring ngt lägges l. anbringas; vanl. i förb. med av prep. med inledd bestämning. SvTr. V. 1: 96 (1595). Träden (planteras) i November, näst förr än tjälen kommer i jorden och stammen omlägges med gråstenar. Barchæus LandthHall. 98 (1773). I stället för att löda kan man äfven omlägga skarfven med stanniol. 2UB 3: 559 (1897). särsk.
α) lägga förband om (sår o. d.). Den ene efter den andre kommer fram i tur och ordning, sår och yttre åkommor omläggas och beplåstras. Quennerstedt IndSold. 33 (1887).
β) (†) i fråga om anbringande av gränsmärken omkring ett område. PrivSvStäd. 3: 494 (1584). Byar Äga med Rå och Rör vara omlagde. LandtmFörordn. 172 (1749).
γ) (†) i uttr. runt omlagd med ngt, runt omkring omlagd med ngt. En gammall steen råå, rundt omlagd med 24 stenar. BtFinlH 3: 285 (1553). Rudbeck Atl. 1: 286 (1679).
δ) i vissa numera obr. mer l. mindre bildl. anv.
α') skydda, värna, kringgärda (se d. o. a). Gudh .. haffuer hwar och een menniskia omlagt medh starcka wallar och wärn. PJAngermannus PMagni D 3 a (1605).
β') kringskära, kringgärda (se d. o. b). Wår Natur är omlagd medh många Skranck och Ordningar, och kan doch lijkwäl icke hålla sigh vthi Hudhen. Sylvius Mornay 283 (1674).
γ') i uttr. omlägga ngn med fröjd, beskära ngn glädje. Tu äst mijn tilflygt ath tu doch wille beskerma mich for ångest, och vmläggia mich medh ens frälsat mandz frögde. Mess. 1531, s. C 1 a. Psalt. 32: 7 (öv. 1536).
δ') slå (ngn med skräck o. d.). Nu (vid K. XII:s död) är iag omlagder med skräck och med bäfvan. HC12H 1: 127 (c. 1734).
ε) (†) övergående i bet. c, i uttr. vara omlagd med ngt, vara omringad l. omgiven av ngt (ett antal varelser l. föremål); jfr MED, prep. o. adv. I 18 g. Betenck hwadh ringe then hopen är, / Som Christi kundskap retteligen bär, / Hwadh han på alle sijder. / Medh glupende vlffwer är vmlagd. Svart Gensw. K 6 b (1558). Skogekär Bärgbo Wen. 18 (c. 1635).
c) (†) med avs. på ngt l. ngn varomkring ngn l. ngt (särsk. i fientlig avsikt) lägger sig l. placerar sig: omgiva; omringa; cernera, belägra; äv. bildl. Mich vmleggia dödzens pinor. Psalt. 18: 5 (öv. 1536; Bib. 1541: dödzens band haffua vmfattat migh; Bib. 1917: dödens band omvärvde mig). The vmleggia migh såsom bij. Därs. 118: 12 (Bib. 1541; Bib. 1917: omringa). Åkershwss, som aff Fienden omlagd war. Tegel G1 1: 302 (1622). Murberg FörslSAOB (1791).
2) (†) (ordentligt) ge (ngn) på pälsen; ge (ngn) en skarp tillrättavisning; jfr OM, prep. o. adv. III 1 b. Han ska wetha jagh them omlade, / Jagh laska them til, badh them weeta huth. Brasck Apg. L 1 b (1648). Murberg FörslSAOB (1791).
3) (†) förlägga l. inkvartera (en trupp l. ett antal personer l. hästar) på olika gårdar l. hos olika personer (som ha skyldighet att underhålla dem); äv. i utvidgad anv.: inkvartera (ngn ngnstädes); äv. i uttr. som beteckna en resandes förseende med mat l. dryck l. hästfoder l. skjuts l. (skjuts- l. rid)häst; jfr OM, prep. o. adv. III 2 b γ α'. (Vi ha) åmlagdt .. (hästarna) till prästher (m. fl.). HFinlH 8: 374 (1555). Wij wele ock her medh .. förbudet haffue allom .. at .. lathe sigh vmlegge til ööl, maat eller hestefodher. Stiernman Com. 1: 177 (1561). 100 och 2 Såldater, som hit skole komme och i Stadenn skole vmleggies. SthmTb. 2/6 1599. Får iagh ingen omlegningh, skall iagh slåå stadztienaren brun och blåå. BtHforsH 1: 150 (1625). Han hade ock bestält, at .. the blefwe om Qwellen omlagde vthi wissa Herbergen. Schroderus Liv. 345 (1626). Loenbom Stenbock 4: 254 (1765).
4) lägga (ngt) i annan riktning l. på annat sätt; ge (ngt) ett annat läge; bringa (ngts beståndsdelar l. ett antal föremål) i annat läge i förhållande till varandra; (för ändring l. förbättring) lägga l. anlägga (ngt) på nytt; i sht förr äv.: flytta l. överföra (ngt till annan plats l. annat kärl o. d.); jfr OM, prep. o. adv. III 4, 5, 7. Samme eedh skall han och gånga, för ath han icke haffuer omlagth sill aff store tunner och ij små tunner. SkrGbgJub. 6: 29 (1587). Emedan (järnvägs-)vexeln bör kunna omläggas af endast en bestämd person, är (osv.). TT 1881, s. 170. Det större rodrets omläggning. VFl. 1925, s. 7. — särsk.
a) (på ett l. flera ställen) ge (en väg) en annan sträckning; på nytt iordningställa markytan av (gata, torg, väg), riva upp beläggningen (stenläggningen) på (gata osv.) o. lägga den på nytt l. förse gatan osv. med annan beläggning. ÅbSvUndH 68—69: 180 (1733). Torget (i Nora) är i fyrkant, och har nyligen blifvit omlagt. Hülphers SvStäd. 1: 95 (1778). Förbättring eller omläggning af backiga .. vägar. SFS 1845, nr 48, s. 14. Därs. 1937, s. 119.
b) med avs. på mur, husgrund, golv, tak o. d.: bryta upp o. lägga på nytt (helt l. delvis med andra materialier). Murberg FörslSAOB (1791). Bendz Landsv. 53 (1916).
d) lant.
α) ändra (ett gm diken sönderdelat fält) gm sammanslagning av dess olika partier (till större rutor l. till ett enda sammanhängande stycke). Arrhenius Jordbr. 1: 64 (1859). Då plan skall uppgöras för åkerjords omläggning i förening med dess täckdikning, böra markens höjdförhållanden noga undersökas. SFS 1896, Bih. nr 11, s. 2.
β) i uttr. omlägga (åkerjord) till betesmark o. d., förvandla (åkerjord) till betesmark. KyrkohÅ 1911, LittÖ. s. 190.
e) hovslag. med avs. på hästskor: avtaga o. påsätta igen på annat sätt (i det att höger- o. vänsterskor få byta plats). Bendz Hofbesl. 36 (1866). Langlet Ryssl. 341 1898).
f) med avs. på förband (på sår o. d.): taga av o. anbringa på nytt (så att det sitter bättre) l. ersätta med ett nytt. Man har .. anklagat läkarne för .. att icke tillräckligt ofta hafva omlagt sårförbanden m. m. KrigVAH 1884, s. 47. Hedin Front. 59 (1915).
g) zool. om fågelhona: lägga (ägg) på nytt, för ersättning av ägg som förstörts; nästan bl. i pass. (särsk. i p. pf.) o. ss. vbalsbst. Rosenius SvFågl. 1: 86 (1914). (Han) fick också kännedom om en kricka, som ruvade 8 ägg den 26 juni. De voro säkerligen omlagda. FoFl. 1933, s. 66.
h) bildl., med avs. på ngt abstrakt l. immateriellt (t. ex. plan, program, politik, värksamhet, teknik, levnadssätt): ge (ngt) andra riktlinjer, låta (ngt) gå ut på l. avse ngt annat, ge (ngt) en annan karaktär, ordna (ngt) på annat sätt, omorganisera (ngt), (radikalt) förändra (ngt), förvandla (ngt till ngt annat). Den, som gjort allvar med denna stora omläggning af sitt lifs plan (som kallas omvändelse). Beskow Pred. 201 (1901). Inteckningsinstitutet bör omläggas till ren sakrätt samt i möjligaste måtto i samband därmed förenklas. PT 1905, nr 90, s. 3. Söka åstadkomma vissa omläggningar i fråga om beskattningen. ST 1929, nr 272, s. 6. Folkhögskola, vars verksamhet på grund av .. krig eller krigsfara .. inställes, beskäres eller omlägges. SFS 1940, s. 887.
5) (†) refl., i uttr. omlägga sig uppå ngt, vinnlägga sig om att befordra ngt; jfr OM, prep. o. adv. I 12, III 10. Fflitelighen tigh vmleggiandis vpå wort gagn och bäste. HFinlH 2: 257 (1547).
6) (†) rådslå om l. diskutera (ngt); jfr OM, prep. o. adv. I 25. Derpå Omlades hwad för en persson .. som der till (dvs. till beskickningen) schole wara tienlig. RARP 1: 184 (1632). Därs. 4: 68 (1647).
(3) -GÄSTNING. (†) Öfuerheten eller Öfuerhetennes tienere skole theres Bönder medh inge Skiutzfärder eller omlägnings gästninger betunge, vthan för godh och redeligh betalning. Stiernman Riksd. 554 (1604). SUFinlH 3: 103 (1610).
Spoiler title
Spoiler content