ONABOLIG, adj.; adv. -en (G1R 28: 537(1558), Därs. 29: 231(1559)). (ona- 1552—1559. onach- 1556—1559. -ligit, n. sg. 1556) (†) som icke anstår en (god o. vänligt sinnad) granne, ovänskaplig l. fientlig (mot en granne l. mot grannarna); äv. ss. adv. -en: på ett sätt som icke anstår en (god) granne, ovänskapligt. RA I. 1: 608(1552). Vij (vilja) inthet fientlighit och onachborligit oss .. (mot ryssarna) företage. G1R 26: 805(1556). The Räffuelsche sigh .. fast onaborligen .. emott oss .. förhollett haffue. HFinlH 9: 363(1559).
