SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1951  
OSTÄDA ω3~stä2da, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
Etymologi
[till OSTÄDAD]
intr.: åstadkomma oordning l. oreda (ngnstädes), göra att det blir villervalla; numera i sht: stöka till l. skräpa ner l. rumstera om (ngnstädes); i sht förr äv. tr.; särsk. (förr) med avs. på kläder: göra osnygg l. oordnad. Sahlstedt (1773). FoU 24: 84 (1827; med avs. på väg). Allting var så ordentligt inlagdt (i kappsäcken), att han var rädd att ostäda. Strindberg Giftas 2: 5 (1886). Ostäda .. sina kläder. Sundén (1888). Murare och målare .. bara kludda ned och ostäda öfverallt. Melander UnderlL 3 (1912). jfr (tillf.): Slottsbacken .. rensades från ostädande byggnader och staket. 3SAH 5: 144 (1890). — särsk.
a) (†) med avs. på möbler l. husgeråd o. d.: bringa l. ställa i oordning l. på orätt plats o. d. Han har o-städat bord, stolar, och allt som är i rummet. Murberg FörslSAOB (1791). De ostädade alla hans saker, böcker och paper. Därs.
b) (†) om sak med avs. på rum: komma (rummet) att värka ostädat l. nedskräpat l. osnyggt; särsk. om möbel, för att beteckna att den gm sin placering l. sitt utseende o. d. skämmer rummet. Murberg FörslSAOB (1791). Klädespersedlar och kappsäckar ostädade alla rum. Crusenstolpe Mor. 6: 415 (1844).
c) (†) med avs. på hår: bringa i oreda, rufsa till. Lindfors (1824). Meurman (1847).
d) (†) bildl., med abstrakt obj. Liten orsak kan ostäda vårt begrepp. GJEhrensvärd Dagb. 2: 274 (1780).
Spoiler title