publicerad: 1952
PACKARE pak3are2, i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m., i bet. 3 m. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(pach- 1635 (: pacherlön). pack- 1524 osv. pak- 1673 (: Pakare ålderman)—1771. -are (-arre, -aree) 1524 osv. -er (i ssgr) 1541 (: packers och spillers lönn)—1635 (: pacherlön))
Etymologi
[fsv. pakkare (SthmTb. 1: 369 (1482)); jfr dan. o. nor. pakker, mlt. packer, mnl. packer (holl. pakker), t. o. eng. packer; avledn. av (PACK, sbst.1, o.) PACKA, v.1]
1) person som packar ngt; vanl. om person (arbetare) som (yrkesmässigt) utför inpackning av varor (på fabrik o. d.); i sht förr äv. om person som leder arbetet med inpackning av varor (på fabrik o. d.), packarförman; jfr PACKA, v.1 1. KlädkamRSthm 1560 E, s. 37 a. Packarne som godzet med mattor och rep inpack(a)de. Därs. 1654, s. 83. Packare, (dvs.) den person, som har ledningen av inpackningen av det färdiga papperet. Ambrosiani DokumPprsbr. 375 (1923; om ä. förh.). Kvinnliga Packare. DN(A) 1929, nr 222, s. 19. jfr GLAS-, MÖBEL-, PORSLINS-, SILL-PACKARE. särsk. (förr): i en stads tjänst anställd person (vanl. hantvärkare, ofta tunnbindare) med uppgift att besiktiga o. (om)packa l. övervaka (om)packningen av vissa varor (t. ex. sill, strömming, kött) som infördes till städerna (l. utskeppades därifrån); äv. om person som innehade motsvarande tjänst l. uppdrag vid utanför stad liggande fisksalteri o. d. SthmÄmbB 1: 206 (1524). Böckeren (dvs. tunnbindaren) Mäster David Wulf präsenterade sig att (bli) stadens Packare, hvartill han förordnades. LidköpRP 6/12 1684. De salterier, som äro utom städernes tullar .. äga frihet at nyttja egne edsvurne packare och vräkare. PH 8: 367 (1766). Hildebrand Medelt. 1: 495 (1884; om medeltida förh.). Ymer 1912, s. 140 (om ä. förh.).
2) redskap l. apparat varmed ngt packas (ihop); särsk. lant. om vardera av de båda kloliknande anordningar på bindarbordet på en självbindare som packa säden till kärvar mot ett fjädrande tryckfinger, inställt att släppa fram kärvarna, då de fått önskad storlek o. hårdlek; jfr PACKA, v.1 2. LB 4: 352 (1905; på självbindare). Arwidsson Strömm. 68 (1913; om packträ (i bet. 2); fr. Hälsingl.).
3) [efter motsv. anv. i t.] (†) vid hetsjakt på större rovdjur använd kraftig hund (som griper l. hugger tag i villebrådet); jfr PACKA, v.1 9. TJäg. 1833, s. 766.
Ssgr (i allm. till 1): A: PACKAR-, äv. PACKARE-AVGIFT~02, äv. ~20. (mera tillf., om ä. förh.) om packarpänningar. Rydqvist StatsekonBetr. 116 (1865). —
-BANA, r. l. f. (förr) för besiktning o. (om)packning av sill, strömming, kött o. d. iordningställd plats i stad; jfr -plats o. packare 1 slutet. SthmStadsord. 1: 13 (1620). Lundin StockhMinn. 1: 49 (1904; om ä. förh.).
Ssg: packar(e)bans-skrivare. (förr) i en stads tjänst anställd skrivare med uppgift att föra räkenskaper över vid packarbana influtna packarpänningar. SthmStadsord. 1: 14 (1620). —
(1 slutet) -ED, r. l. m. (förr) ed varigm packare förband sig att efter bästa förmåga fylla de plikter som medföljde hans tjänst l. uppdrag. SthmTb. 27/8 1597. —
-FÖRMAN ~20, äv. ~02. arbetsförman som leder arbetet med inpackning av varor (på fabrik o. d.). PT 1917, nr 221 A, s. 3. —
(jfr 3) -HUND. (packar-) (†) = packare 3. TJäg. 1833, s. 392 (om ä. förh.). NF 7: 999 (1883; om ä. förh.). —
-HUS. (packare-) (†) (stad tillhörigt) packhus avsett l. använt för tulltaxering, besiktning o. stämpling samt försäljning (i parti) av (införda) handelsvaror. 2RARP 8: 610 (1734). PH 5: 3402 (1752). —
-LÖN. (packar(e)- VaruhusR 1541 osv. packers- VaruhusR 1541) [y. fsv. pakkara lön (SthmÄmbB 1: 144 (1500))] (numera bl. tillf.) packares lön; betalning l. ersättning för (packares arbete med) inpackning av varor o. d.; jfr -pänningar. VaruhusR 1541. —
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. betalning l. ersättning för (packares arbete med) inpackning av varor o. d.; numera nästan bl. (om ä. förh.) om avgift som erlades för vissa till städerna införda l. därifrån utskeppade varor (t. ex. sill, strömming, kött), urspr. för besiktning o. (om)packning av varorna; jfr packare 1 slutet. SthmStadsord. 1: 56 (1637). Smedman Kont. 5: 12 (1893). Sundberg StapelstR 162 (1927; om ä. förh.). Anm. Förr användes ordet ngn gg äv. i sg. i samma bet. Wägare och Bärerlöhn .. Packar Penning. BoupptSthm 1686, s. 80 a, Bil. (1685). —
-TORG. (förr) torg använt för besiktning o. (om)packning av sill, strömming, kött o. d.; äv. bildl.; jfr packare 1 slutet. SthmStadsord. 1: 13 (1620). HSH 6: 163 (1658; i Kalmar). Thorild (SVS) 3: 52 (1791; bildl.). 3SAH XXXIX. 2: 162 (1825; om Norrmalmstorg i Sthm).
Ssg: packartorgs-pegas. (tillf., †) om (stor o. tung) häst (som användes för transporter till o. från packartorg). Kullberg Portf. 66 (1842). —
-ÅLDERMAN~102, äv. ~200. (om ä. förh.) ålderman i packarnas skrå. BoupptSthm 1675, s. 35 a (1673). —
B (†): PACKERS-LÖN, se A.
Spoiler title
Spoiler content