SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PACKE pak3e2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (TullbSthm 1539, s. 32 a, osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. packa, se nedan); l. PACKA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (RP 3: 192 (1633) osv.) ((†) -er (möjl. äv. att hänföra till sg. packe) TullbSthm 1536, s. 52 a, Schück VittA 2: 329 (i handl. fr. 1689)).
Ordformer
(pach- 15671704. pack- (pacqu-) 1536 osv. pak- 16531708. -a 1567 (oblik form), 1633 (: packor, pl.), c. 1635 osv. -e 1536 osv.)
Etymologi
[fsv. pakke, m.; jfr fd. pakkæ (d. pakke), fnor. pakki (nor. pakke), isl. pakki; av mlt. packe, f.; jfr mnl. pake, f., ävensom t. packen, m.; till stammen i PACK, sbst.1]
samling av tätt intill varandra lagda (ofta sinsemellan lika) föremål (i sht sådana som ha utsträckning på längden o. bredden, men som äro av obetydlig höjd o. som äro travade ovanpå varandra) l. (handels)varor, vanl. sammanhållna av ombundet snöre l. band l. rep o. dyl. l. av omslag av tyg l. väv o. d.; äv. om liknande kolli bestående av tätt packat l. sammanpressat ämne o. d., bal (se BAL, sbst.2 1); ofta med bibegrepp av betydande storlek l. tyngd; stundom äv. övergående i bet.: bylte; förr äv. om mindre, med omslag försett kolli vari föremålen icke äro platta o. travade ovanpå varandra, övergående i bet.: paket; jfr BUNT, sbst., KNIPPA, sbst.1, ävensom PACK, sbst.1 1. TullbSthm 1536, s. 61 b. Then som handlar i gross, må ej sälja utan .. hela kistor eller packor. HB 4: 1 (Lag 1734). (Jag) Sänder i medlertid härjemte en liten packa med fröen. ABæck (1744) hos Linné Bref I. 4: 10. At jag kunde allenast giöra en liten packa af mina nödvändigaste saker. Säfström Banquer. Nn 3 a (1754). En .. tjock packa af korkskifvor, omsluten med en pressenning, surrad med tåg. Carlén Köpm. 1: 104 (1860). En packe .. bomull. Sundén (1888). Misteln buntas ihop i stora packor, som senare lastas på pråmar. SvD(A) 1933, nr 344, s. 12. — jfr VARU-PACKE. — särsk.
a) om samling av textilier (tyger l. filtar o. d.) l. skinn l. handskar o. d. som äro lagda tätt intill (travade ovanpå) varandra (o. sammanhållas med snöre l. av omslag o. d.); äv. om enstaka tygstycke som är upprullat kring papp- l. träskiva o. d. (jfr BUNT, sbst. II 4); äv. om hopvikta l. hopbyltade klädespersedlar l. enstaka hopviket l. hopbyltat tygstycke. TullbSthm 1536, s. 81 a. 2 packer och 30 stÿcker görlist cläde, som war tilhope 80 st[ycke]r. 2SthmTb. 6: 170 (1580). Honora, som sof på en stor packa af sina egna kläder. Ekelund Fielding 295 (1765). En liten packa på ett dussin handskar. Blanche Våln. 343 (1847). Om ett stycke kläde sammanvikes till en tjock packa, torkar det .. långsammare, än om det utbredes. TT 1873, s. 106. Stora packar av yllefiltar. Rudebeck Wells HoopdrSem. 7 (1920). jfr KLÄD-, KLÄDES-, MUNDERINGS-, SKINN-, TYG-, VÄV-PACKE.
b) om samling av tätt intill (ovanpå) varandra lagda papper l. tryckalster o. d.; stundom i utvidgad l. bildl. anv., övergående i bet.: mängd, massa; jfr BUNT, sbst. II 5 a. ij (dvs. 2) Stor(e) packar medh pappir till prenttedht. TullbSthm 1539, s. 32 a. En packa Citater. Polyfem IV 19: 1 (1811). En packe fotografier. Strindberg NRik. 72 (1882). En liten packe tior och femmor. Martinson Kvinn. 207 (1933). jfr BOK-, DEFEKT-, DOKUMENT-, SEDEL-, TIDNINGS-PACKE.
c) i oeg. l. bildl. anv. (jfr b); särsk. (i fackspr.) om samling av på varandra packade skikt av en bärgart; särsk. om lösbrutet l. lössprängt stycke av kalk- l. sandsten bestående av dylika skikt. Åhstrand Öl. 9 (1768). Fatab. 1927, s. 147. (†) (Hårets) grenande mängd (på kamelen) .. förorsakar en uphögd packe, som man plägar anse för några .. ryggknokar. Orrelius Djurkänn. 358 (1776). jfr SKIKT-PACKA. särsk.
α) (packa) [jfr eng. pack, ävensom PACK, sbst.2] (i fackspr., utom i ssgn IS-PACKA mindre br.) band l. fält av packis. Quennerstedt Resa 206 (1867). jfr IS-PACKA.
β) (packa) [efter motsv. anv. av fr. paquet] (†) om foster (i moderlivet). Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 39 (1692).
Ssgr (jfr packa, v.1 ssgr): A: (c) PACK-STEN, sbst.2 (sbst.1, se sp. 19). [sv. dial. (Gotl.) packstain] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (bränd) kalksten. Ihre BerGotlHushållnS 28 (1841).
-TALS, adv. (packe- 1734) (numera bl. tillf.) i packar. PH 2: 1066 (1734).
B (†): PACKE-TAL. antal packar. Stiernman Com. 2: 422 (1646).
-TALS, se A.
Spoiler title
Spoiler content