[av fr. pallier, av lat. palliare, till pallium (se PALLIUM)]
(†)
1) bemantla, dölja, skyla över o. d.; äv.: bagatellisera, ”prata bort” o. d. ConsAcAboP 5: 215(1681). Palliera odygden. Cavallin Herdam. 2: 319(cit. fr. c. 1685). (Ni tror er just därför) lättast palliera alla orimligheter af Ert raisonnement. SP 1792, nr 39, s. 3. Jag pallierade saken så godt jag kunde. MoB 10: 30(1796).
2) värka som palliativ för l. mot (ngt); äv. intr.: värka lindrande o. d. för tillfället. Söka .. (hjälpen) sådan, som ej blott pallierar för en viss tid. Wallquist Minn. 5(1790). Farliga qvacksalfvare-curer, endast tjenliga att palliera sjukdomen ett eller annat år. LBÄ 32: 122(1799). Tholander Ordl.(c. 1875).
