publicerad: 1952
PAROLL parol4, r. l. m. l. f. (BtHforsH 3: 176 (1642) osv.) ((†) n. Delachapelle ExBook 3 (1669), Lovén Folkl. 30 (1847)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(-ol 1659—1867. -ole 1632—1847. -olen, sg. best. 1680—1900. -oll c. 1660 osv. -olle 1669—1675. -oul (-hl) 1642—1711)
Etymologi
[jfr t. o. eng. parole; av fr. parole, ord, tal, löfte, lösen m. m., av lat. parabola, liknelse, ord (se PARABOL)]
1) (enst., †) om lystringsord (för ett visst djur). Prestgårdsdrängen ropade kom, en annan gris, en tredje so o. s. v. och det var märkvärdigt att se, huru svinflocken vid dessa utrop .. lyftade hufvudena, .. lufsande hvart och ett efter sitt parole. Lovén Folkl. 30 (1847; möjl. bildl. anv. av 2).
2) (om ä. förh.; mil.) lösenord, lösen, fältrop; i sht om lösenord som meddelades endast åt befäl (i sht åt visiterande befäl resp. åt chefer för vakter l. posteringar o. d.) l. bl. åt (vissa) officerare o. utgjorde den förra, ss. anrop brukade delen av ett ordpar l. uttryck vars senare del användes ss. svar o. benämndes lösen. Ther .. (rotmästaren) i Fäldt .. vthfår Parollet eller Löszn, böör honom, så kiärt som hans Lijff och Ähra är, sådant ingen gemen Knecht .. kundgöra. Delachapelle ExBook 3 (1669). Öfwersten af Gardet tager altid Parolen och Lösen af Kongl. Maj:t sjelf. LMil. 3: 24 (1692). År 1805 ändrades benämningen paroll och lösen till ordet och lösen. SvD 19/7 1931, Söndagsbil. s. 7. — särsk.
a) (†) i uttr. (ut)giva l. giva ut parollen o. d., särsk. om handlingen att (muntligen l. skriftligen) meddela en samling i en krets uppställda befälspersoner (vanl. majorer resp. underofficerare) ”parollen” (o. lösenordet, stundom äv. vissa order m. m.) för nästa dygn. Delachapelle ExBook 8 (1669). Om aftonen, tå parolen blef utgifwen, blef Ritmester Norman .. skutten igenom hufwudet. Spegel Dagb. 71 (1680). KKD 10: 189 (c. 1710). Nordforss (1805).
b) (†) i oeg. anv.: tillfälle då ”parollen” (o. lösenordet osv.) för nästa dygn lämnas (åt en krets befälspersoner; jfr a). LMil. 1: 248 (1683). Skulle något mera, marchen angående, wid Parolen blifwa anbefalt, .. så skal sådant .. strictissime i akt tagas. ReglSvArmeen 1710, s. 19.
3) bildl.: (ord l.) uttryck som avser att (i sammanträngd form o. ofta på ett äggande l. tändande sätt) ange riktlinjer för (en viss grupps l. en meningsriktnings l. ett folks o. d.) strävan l. handlande l. att visa på ett mål att kämpa för o. d., ”valspråk”, lösen (se d. o. II 2); stundom dels: slagord, dels: appell (jfr d. o. II 6 b). Våga vinna, våga tappa, — det är min parole och lösen. Altén FörfOsk. 17 (1798; jfr 2). Ej ro, ej rast, ej hvila, / Så heter hans (dvs. kurirens) paroll. Snoilsky 2: 58 (1881). Vår epoks paroll: Man måste följa med sin tid! Hellström Malmros 240 (1931). GHT 1934, nr 100, s. 6. — jfr KLASSKAMPS-, SAMLINGS-PAROLL m. fl. — särsk.
a) polit. om anvisning från ett politiskt partis ledning om hur partiets representanter (i riksdagen o. d.) böra rösta i en viss fråga o. d.; äv. allmännare, om andra anvisningar från tongivande håll inom ett politiskt parti. GHT 1896, nr 226, s. 2 (allmännare). PT 1905, nr 139 A, s. 2. Högerledningen har icke utgivit någon s. k. paroll, utan varje ledamot av partiet har haft full frihet att rösta efter sin övertygelse. SvD(A) 1933, nr 57, s. 4. jfr PARTI-PAROLL.
4) (†) löfte, försäkran; hedersord; särsk.: (ngns) hedersord att icke fly från fångenskap o. d. (om han får vistas i frihet vid ett visst tillfälle); särsk. i uttr. (ut)ge (sin) paroll, ge ett (l. sitt) löfte. Stiernman Riksd. 1438 (1664). SuperIntend. Brodinus .. wardt .. twert emoot utgjfwit parol wåldfört til Köpenhampn. Spegel Dagb. 12 (1680). Hin må wara slaf vtaf sin Parole. Runius (SVS) 3: 32 (c. 1710; ordspr.). Bror har min gifna paroll att (osv.). Nordmann BorgåBarn 123 (i handl. fr. 1840). Annerstedt UUH II. 2: 396 (1909; om förh. på 1600-talet). jfr (ordlekande, †): (Han) Gier sitt Paar Ohl .. / At hwadh Jagh sagt, är sant. Lucidor (SVS) 399 (1674). — jfr CHEVALIERS-, KAVALJERS-PAROLL. — särsk.
a) i uttr. ge (sin) paroll (i)från sig (att), ge ett löfte (att), på hedersord lova (att). RARP 6: 125 (1657: sin). Gaff Franciscus .. parol ifrån sigh, at (osv.). Brask Pufendorf Hist. 214 (1680). Weise 2: 6 (1771).
b) i uttr. mot paroll, mot löfte l. hedersord (att icke fly l. dyl.). HH XXI. 1: 10 (1709). Alla officerare (frigivas) .. mot paroll att ej .. vidare deltaga i kriget. SD(L) 1905, nr 5, s. 1.
c) i uttr. på paroll o. d.
α) dels: på hedersord l. mot löfte (att icke fly o. d.), dels stundom: med garanti (för okränkbarhet), på lejd. RP 2: 136 (1632). (Hertigens av Holstein deputerade) voro komne (till Rendsburg) på Kongeligit Parole. Nordberg C12 1: 57 (1740). (Danskarna) fordrade .. en Svensk Officerare til sig på Parole. Loenbom Stenbock 2: 217 (1758). Öfversten .. (har) på .. (de fångna officerarnas) parole lemnat dem mycken frihet. BerSvTronp. 21/7 1789, s. 4. 2SAH 42: 166 (1867). särsk.
α') i sådana uttr. som göra ngt på (sin l. given) paroll, för att beteckna att ngn lovar l. lovat att handla på visst sätt; särsk.: (få) göra ngt mot hedersord att icke fly o. dyl. l. att återvända till fångenskapen; äv.: göra ngt i enlighet med givet löfte. Två danska herremän .. hvilka hade rymt .. från oss utur Fyn, där de på parol gingo fri. Ekeblad Bref 2: 131 (1659). Den lilla resten .. (skall) på ähra ock parole utan drögs måhl öfverskickas. ÅgerupArk. Brev 21/8 1739. PH 7: 4900 (1759). särsk. i uttr. lova ngt på (sin) paroll, lova ngt på hedersord. RARP 12: 194 (1675). De oss på paroll lofvade fartyg. HH XVIII. 3: 23 (1727). MinnSvNH 5: 351 (1809: lofvat på sin parole).
β') i uttr. på äkta paroll, i fråga om äktenskapslöfte. Ring, handskar och läroft, hvilket denne hafvande Elin Månssd(otte)r emoottaget på Echta paroll, så wäl af sin hoorkarl Johan Håkonsson, som af sin trolofvade fästedräng. VDAkt. 1707, nr 782.
β) i fråga om ngns löfte att betala en skuld; övergående i bet.: kredit. Han förlorade en dag 1400 Louis på sin parole. SP 1792, nr 5, s. 3. Ni vet at jag spelar, så väl på er som på min egen parole. Därs.
d) mankera i paroll, svika sitt löfte l. hedersord. Löften har jag i all min tid hållit och varit .. hittils så lycklig at jag aldrig för mig sielf Manquerat i parole. ÅgerupArk. Brev 28/5 1765.
e) uppsäga sin paroll, återta sitt trohetslöfte, uppsäga tro o. lydnad. Achrelius Dan. F 2 a (c. 1690).
f) i bedyranden o. d. Jag kan just ej heller — på heder och parole — förstå (Shakespeare). Hjärne DagDrabbn. 111 (i handl. fr. 1804; jfr c). En sådan dîner sättes ej på något bord i Stockholm, parole! Almqvist Amor. 331 (1839).
5) (i vissa trakter, mera tillf.) elliptiskt för: kavaljersparoll (se d. o. 2). De med .. hårpenslar försedda fröen (hos maskrosen), som bilda de s. k. parollerna. LAHT 1883, s. 308.
Spoiler title
Spoiler content