SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PATA, v. -ade. vbalsbst. -NING.
Etymologi
[efter fin. patoan, dämmer upp, patoutua, uppdämmas, stapla upp sig; till pato (se PATA, sbst.1)]
(i Finl.)
1) (†) dämma upp, fördämma (se FÖR-DÄMMA, v.2 1); anträffat bl. ss. vbalsbst. -ning; jfr PATA, sbst.1 1. BtVLand 3: 70 (c. 1795).
2) (numera knappast br.) refl., om is l. om stockar vid flottning: stapla upp sig, bilda en bråte; äv. i förb. pata upp l. opp sig; jfr PATA, sbst.1 1. Landsm. XI. 3: 187 (1897). FoU 15: 64 (1902). jfr IS-PATNING.
3) (†) bedriva bäverfångst med pata (se PATA, sbst.1 2). HFinLappm. 3: 214 (1768).
Spoiler title
Spoiler content