publicerad: 1952
PATA pa3ta2 (jfr Bergroth FinlSv. 51 (1916)), sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) PATE pa3te2, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(pat- (path-) 1558 osv. patt- 1558. -a 1558 (: Pattor, pl.) osv. -e 1752 (: ström-patar, pl.), 1897 osv.)
Etymologi
[fsv. pata?, f.?, anträffat bl. i dat. pl. best. pattomen (sannol. i bet. 2, se IModéer i NoB 1944, s. 98 f.), sv. dial. pata, f., pate, m.; av fin. pato, damm, fördämning. — Jfr PATA, v.]
1) (i Finl.) fördämning, damm; äv. i utvidgad anv.: uppstaplad hög; företrädesvis (numera knappast br.) i ssgrna IS-, STOCK-PATA. Landsm. XI. 3: 187 (1897).
2) i sht fisk. (i Norrl. o. Finl. använd) fast fiskebyggnad av växlande konstruktion, väsentligen bestående av ett stängsel l. en inhägnad l. en brygga av pålar l. störar jämte ris l. spjälgrindar l. nät (l. av sten) med en l. flera öppningar med anordning(ar) för instängning av fisken o. i sht avsedd för fångst av lax l. sik; förr äv. om liknande anordning för fångst av bäver. NoB 1944, s. 95 (1558). VetAH 1776, s. 219 (för bäverfångst). Fasta fiskeverk eller pator må ej användas för fångst av sik under annan tid än från och med den 25 juli till och med den 24 september. SFS 1928, s. 10. — jfr ARRENDE-, FISK-, KARSINA-, KONUNGS-, KORSINA-, LAX-, LÖV-, STRÖM-, TVÄR-PATA.
Ssgr (till 2; i sht fisk.): A (mera tillf.): PAT-VIRKE, se B.
-BYGGNAD. (pata- 1757 osv. patu- 1897) (mera tillf.) vanl. konkret; jfr fiske-byggnad. Stenius Forssbyggn. 2 (1757; konkret). —
-FISKE. (pata- 1885 osv. pate- 1926)
-STÄLLE. (pata- 1918 osv. patu- 1768—1940) (numera bl. mera tillf.) ställe där pata är anlagd l. brukar l. får anläggas. HFinLappm. 3: 214 (1768). SFS 1897, nr 59, s. 3. —
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): PATE-FISKE, -GÅRD, se B.
D (numera bl. mera tillf.): PATU-ARRENDE, -BYGGNAD, se B. —
-STÄLLE, se B.
Spoiler title
Spoiler content