SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PENETRERA pe1netre4ra l. pen1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) sup. -ert Porthan BrCalonius 383 (1797)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PENETRATION (se avledn.).
Etymologi
[jfr t. penetrieren, fr. pénétrer; av lat. penetrare, till penitus, adv., invändigt, djupt l. längst inne (jfr PENATER); jfr äv. eng. penetrate. — Jfr PENETRABEL, PENETRANT]
1) (†) intr.: tränga, tränga in (ngnstädes); särsk. i uttr. penetrera uti l. in i l. till l. genom ngt, tränga in i l. fram till l. genom ngt; äv. oeg. l. bildl., i fråga om utforskande av ngt o. d.; med personligt l. sakligt subj. Såsom jagh .. hafver funnet vara helsosamt .. att penetrere uthi Ryssarnes och de Polers .. actiones och desseiner. OxBr. 10: 353 (1633). Huar igenom Elden .. genom järnet penetrerar. BlBergshV 18: 11 (1687). Björnståhl Resa 1: 363 (1772: in i; möjl. särsk. förb.). Porthan BrCalonius 383 (1797: til). Nu är om man djupare penetrerar / En skald ock hjelte. Sjöberg (SVS) 2: 75 (c. 1824).
2) (numera bl. tillf.) tr.: genomtränga (se d. o. 1) l. tränga igenom (ngt). En sådan naturens Lag, at ingen Materia kan penetrera den andra. Triewald Konst. 5 (1734). Rinman JärnH 296 (1782).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; jfr (1 o.) 2] med. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., om sår l. skada o. d.: som går igenom en kroppsdel l. igenom skiljeväggen till ngn av kroppens kaviteter. SPF 1841, s. 442. Wernstedt (1935).
4) [jfr motsv. anv. av fr. pénétration; jfr (1 o.) 2] (föga br.) byggn. ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv.: skärning som uppstår, då ett valv (l. en byggnadsdel med mer l. mindre välvd profil) skär in i ett annat (en annan). MeddSlöjdF 1889, s. 91. Förhallens stora tunnhvalf med dess penetreringar och öfvergång till trappans .. uppväxande krysshvalf. TT 1895, Byggn. s. 3.
5) med (blicken l.) förståndet tränga (djupt) in i o. komma till klar uppfattning av l. kunskap om (ngt l. ngn); grundligt sätta sig in i (ngt); grundligt undersöka l. utforska (ngt l. ngn); förr äv. övergående i bet.: genomskåda l. komma underfund med (ngt); med personligt l. sakligt subj.; jfr GENOMTRÄNGA 2. Penetrera ett problem. NAv. 24/1 1656, nr 1, s. 1. Ett starkt hufwud, som kan penetrera det, som till en behörig kundskap .. (i latinsk filologi) fordras. ConsAcAboP 8: 396 (1704). Begriper ni då icke, herr student, / Att hela denna list man penetrerar? CVAStrandberg 2: 255 (1860). Ögonen sågo ut att kunna penetrera alla universums hemligheter. Bendz Piltr. 116 (1918). Man upptäcker sin tankeapparats oförmåga att penetrera Hegel och Boström. Hellström Malmros 162 (1931). särsk. [jfr liknande anv. i eng.] (i fackspr., numera knappast br.) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., oeg., om objektiv i mikroskop: som tillåter ett mer l. mindre stereoskopiskt l. plastiskt iakttagande av det undersökta föremålet l. som tillåter iakttagande hos det undersökta föremålet av fördjupningar l. upphöjningar med samma färg l. genomskinlighet som omgivningen; jfr PENETRATION 2 a. BotN 1867, s. 27.
6) genomtränga (se d. o. 3) l. genomsyra (ngt); äv. i p. pr. l. p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; numera företrädesvis oeg. l. bildl., i sht motsv. PENETRATION 3. (Svavel) som .. genom sin penetrerande gasutveckling skyddar för syrets irritation. TLäk. 1833, s. 232; jfr GENOMTRÄNGA 3 b o. PENETRANT. De af sin värdighet penetrerade skådespelarne. Edholm C15T 210 (1867); jfr GENOMTRÄNGA 3 a. Det har ansetts att .. (den av nazisterna till utlandet förda egendomen) vore avsedd .. som operationsbaser för penetrering av särskilt de neutrala länderna. SvD(B) 1945, nr 170, s. 4; jfr PENETRATION 3. särsk. [efter fr. se pénétrer de qc] (†) refl., i uttr. penetrera sig med ngt, låta sig genomträngas av ngt, göra sig förtrogen med ngt. Litteratörer, som .. icke straxt kunna sätta sig til at utarbeta de ämnen de penetrerat sig med. Kellgren (SVS) 5: 254 (1793).
Ssg: (5) PENETRERINGS-FÖRMÅGA. jfr penetrations-förmåga. Hellström Malmros 13 (1931).
Avledn.: PENETRATION1004 l. 0104, r. l. f. [jfr t. o. eng. penetration, fr. pénétration; av lat. penetratio (gen. -ōnis)]
1) (i sht i fackspr.) till (1 o.) 2: genomträngande (av ngt); inträngande (i ngt). Wallerius Tank. 32 (1776). (Vid Tolvöarna) har igångsatts en penetration av försvaret genom besättande .. av den grekiska ön Samos. GHT 1943, nr 224, s. 6. AutB 105 (1947; om en metallkons inträngande i smörjfett) [efter eng. penetration].
2) till 5: genomträngande, penetrering; äv. konkretare, om grundlig undersökning l. framställning o. d. Heerberger Dag 58 (1939; konkretare). särsk. i utvidgad anv.
a) [efter motsv. anv. i eng.] (i fackspr., numera knappast br.) om egenskap hos objektiv i mikroskop, motsv. penetrera 5 slutet. BotN 1867, s. 26.
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera bl. ngn gg tillf.) genomträngande förstånd, skarpsinne. H: Maj: har starck penetration. Swedenborg RebNat. 1: 272 (1717). Den penetration med hvilken han afslöjade de dolda bevekelsegrunderna till alla handlingar. Hillman Palacio Valdés DJulR 102 (1912; span. orig.: penetración).
3) [efter motsv. anv. i fr.] till 6; mer l. mindre bildl., om förvärvande av politiskt l. ekonomiskt inflytande i ett land l. område, som sker så småningom (o. med fredliga medel); jfr infiltration b. 2NF 28: 521 (1918). Då Japan ägnade hela sin uppmärksamhet åt ekonomisk penetration (av Mandschuriet). SvD(A) 1932, nr 62, s. 22. Därs. 1945, nr 235, s. 4.
Ssgr (i allm. till penetration 1): penetrations-förmåga. särsk. till penetration 2: förmåga att penetrera ngt. Hammarsköld SvVitt. 1: 326 (1818). särsk. [jfr eng. penetrating power] (i fackspr., numera knappast br.) = penetration 2 a. BotN 1867, s. 26.
-tvilling. [jfr t. penetrationszwilling] miner. = genomträngnings-tvilling. 2NF 21: 781 (1914).
Spoiler title
Spoiler content