publicerad: 1952
PENITENTIERA, v.
Ordformer
(poeni-)
Etymologi
[av mlat. pænitentiare, ålägga penitens, i pass.: undergå penitens, till lat. paenitentia, poenitentia (se PENITENS)]
(†) låta (ngn) undergå l. ålägga (ngn) penitens l. kyrkostraff; anträffat bl. i pass. Hagström Herdam. 4: 365 (i handl. fr. 1631).
Spoiler title
Spoiler content