SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PENSÉ paŋse4, r. l. f. l. m.; best. -n, stundom -en; pl. -er.
Ordformer
(pangse 1892 (: pangseer, pl., i bet. 1)—1948 (: pangseer, pl., i bet. 1). pensé (-sée, -see) 1716 osv.)
Etymologi
[jfr t. pensee; av fr. pensée, substantiverat f. av p. pf. av penser (se PENSERA)]
1) tanke; vanl. o. numera bl. (ngt vard.) i pl.: tankar, funderingar; särsk. i uttr. sitta (l. gå) i sina penséer, sitta (resp. gå) försjunken i tankar, vara frånvarande l. ”borta”. Swedberg Schibb. 289 (1716; i sg.). En hoop absurde penséer, såsom att stenar äfven hafva kärlek etc. Benzelstierna Cens. 42 (1738). (Hon) lämnade mig ensam med mina pangseer. Agrell Sthm 173 (1892). Ack, mitt barn, jag satt i mina penséer. Smith RoyalSuéd. 88 (1921). Gustaf-Janson Stamp. 207 (1951: gått).
2) [efter motsv. anv. i fr.; jfr ä. fr. herbe de la pensée; med syftning på att penséer ansågos ss. symboler för hågkomst l. minne; jfr FÖRGÄTMIGEJ] växten Viola tricolor Lin., styvmorsviol; numera nästan bl. dels om (blomma av) den odlade, storblommiga, gm korsning av flera arter av släktet Viola Lin. uppkomna trädgårdsviolen Viola wittrockiana Gams (Viola tricolor Lin. f. maxima Hort.), dels (särsk. i uttr. perenn pensé) om (blomma av) den odlade, ur hybrider till Viola cornuta Lin. uppkomna, i olika former uppträdande, fleråriga växten Viola Williamsii Wittr.; äv. om (plastisk) bild av dylik blomma; äv. bildl. SvBot. nr 44 (1802; i pl.; om Viola tricolor). Annandag Jul borttappades på Balen i Kirsteinska Huset .. ett Hår-Armband med en Pensée i Låset. DA 1824, nr 3, s. 7. Sander (o. Flodman) 126 (1871; bildl., om flicka). HbTrädg. 6: 255 (1876; om V. wittrockiana). Den mörka pensén. Evers Fosterj. 29 (1909). Perenn pensé. Hylander PrydnVäxt. 72 (1948). jfr JÄTTE-, VÅR-PENSÉ. särsk. [jfr motsv. anv. i t. o. av fr. couleur (de) pensée samt av fr. pensée, m.] i utvidgad anv., om den i rödbrunt (l. blått) skiftande violetta färg som är utmärkande för många penséer. AHB 56: 7 (1871). Fjället .. smalt bort i långa skuggor av pensé. Lindström Glimt. 68 (1924). Sonesson HbTrädg. 867 (1926).
Ssgr (till 2): PENSÉ-BLOMMA, r. l. f. jfr blomma, sbst. 1, 2. Blanche Bild. 4: 128 (1865). —
-BRUN. jfr -färgad; äv. oeg. l. bildl., om ngt abstrakt. Krusenstjerna Pahlen 6: 97 (1935). —
-FRÖ. äv. koll. GHT 1895, nr 271 B, s. 2. —
-FÄRGAD, p. adj. jfr pensé 2 slutet. SthmModeJ 1850, s. 71. —
-GRUPP. i sht trädg. jfr grupp, sbst.1 1 b, 2 a. —
-LACK. (i fackspr., numera föga br.) rödviolett lack (se lack, sbst.2 1) framställt av indigo. AHB 56: 11 (1871). (Ekenberg o.) Landin 714 (1894). —
-LAND; pl. =. i sht trädg. jfr land 1 a α. Abelin VTr. 84 (1903). —
-PLANTA, r. l. f. Viola 1922, nr 25—26, s. 2. —
-SAMMET. (numera bl. tillf.) penséfärgad sammet. SthmModeJ 1846, s. 48.
Spoiler title
Spoiler content