publicerad: 1952
PEPPARROT pep3ar~rω2t, äv. päp3-, r. l. f.; best. -en; pl. -rötter ~röt2er ((†) -röter (-th-) HovförtärSthm 1592 C, s. 17, Därs. 1695 A, s. 2145; -röttar VinkällRSthm 9/4 1557).
Ordformer
(förr äv. pepar-, peper-, pepper-, piper-, pippar-, päppar- (se PEPPAR). — pepare- 1672. peppa- c. 1600—1894. peppe- 1628—1675. — Se för övr. ROT)
Etymologi
[fsv. piperrot m. m.; jfr ä. d. pipærrot, d. peberrod, nor. pepperrot, nyisl. piparrót, mnl. peperwort, holl. peperwortel, t. pfefferwurzel; av PEPPAR o. ROT. — Jfr PEPPRO-ROT]
den skarpt smakande roten av växten Armoracia rusticana G. M. Sch. (Nasturtium armoracia (Lin.) Fr.), använd ss. krydda o. (förr) ss. läkemedel; äv. om själva växten; jfr PEPPRA, sbst. TullbSthm 1535, s. 49 b. Om tanden ähr holigh. Tagh ther till ett stycke pepparot, och lägg thett uthi then tand som holigh ähr. OMartini Läk. 30 (c. 1600). Rijff Pepparroot väl sunder, tagh skalat Mandel ther til, alt smått stött, och siwdh thet i Wijn wäl, och slå på Fisken. Kockeb. C 5 a (1650). En hofman kan spisa pepparrot utan att gråta. SvOrdspråksb. 31 (1865). Enär pepparrot medelst rötterna lätt sprider sig som ogräs, plägar den odlas några år på samma växtplats. Sonesson HbTrädg. 514 (1926) jfr Serenius Kkkk 2 a (1757; om Lepidium latifolium Lin.; sannol. felaktigt; uppl. 1734: pepar-ört).
Ssgr: A (†): PEPPARROT-KÖTT, -OLJA, -SAFT, -STRÄNG, -STÅNG, -SÅS, se B.
-DEG. (†) farm. Berzelius Kemi 4: 423 (1827). Pepparotsdeg, en deg af nyss rifven Pepparot och ätticka eller vatten, som användes, för att på någon yttre kroppsdel verka häftig retning och rodnad i huden. Collin Ordl. (1847). —
-DRICKA, n. (†) maltdryck beredd med pepparrot, använd ss. medel mot skörbjugg. VRP 2/6 1736. Tholander Ordl. (c. 1875). —
-HONUNG. (†) farm. preparat av nypressad saft av pepparrot o. honung (jfr Forshæll OrgPharm. 71 o. 288 (1836)). PH 11: 292 (1777). —
-KÖTT. (-rot- 1650. -rots- 1798 osv.) kok. oxkött som kokas o. serveras med pepparrotssås; jfr -bringa. Kockeb. B 7 b (1650). StKokb. 445 (1940). —
-OLJA, r. l. f. (-rot- 1835. -rots- 1827—1844) (†) kem. flyktig olja som utvinnes ur pepparrot, (identisk med) allylsenapsolja. Berzelius Kemi 4: 422 (1827). Dens. ÅrsbVetA 1844, s. 367. —
-SAFT. (-rot- 1851. -rots- 1760 osv.) ur pepparrot pressad saft; äv. (farm.) om vissa därav förr beredda läkemedel. Darelli Sockenapot. 81 (1760). Sammansatt Pepparrotsaft. .. Tag Utprässad pepparrotsaft ett uns, .. Vinättika två uns, .. Renadt bränvin sex uns. Berlin Farm. 2: 638 (1851). Lindgren Läkem. (1902). —
-SIRAP l. -SYRUP. (†) farm. läkemedel berett av pepparrot o. socker. Haartman Sjukd. 28 (1765). SvBot. nr 242 (1805). —
-SMÖR. kok. garnityr l. sås av smör o. pepparrot (m. m.) till kött- o. fiskrätter. Langlet Husm. 372 (1884). —
-STRÄNG, r. l. m. (-rot- 1894. -rots- 1754 osv.) trädg. sidorot av pepparrot, som användes för plantering av nya plantor. Lundberg Träg. 20 (1754). —
-SÅS. (-rot- 1837—1879. -rots- 1755 osv.) sås av mjölk, mjöl o. riven pepparrot (samt smör), använd till kött- o. fiskrätter. Warg 203 (1755). —
-TRÄD. [jfr eng. horse-radish tree] bot. det ostindiska trädet Moringa oleifera Lam. (M. pterygosperma Gaert.), vars rötter till smak o. användning erinra om pepparrot. SvUppslB 19: 140 (1934). —
-VATTEN. (†) farm. destillat på pepparrot. Månsson Ört. 73 (1642; medel mot gulsot). SvBot. nr 242 (1805). —
-VIN. (†) vin berett med pepparrot, använt ss. medel mot skörbjugg. Darelli Sockenapot. 81 (1760). Gynther Förf. 8: 548 (1863; om ä. förh.). —
Spoiler title
Spoiler content