publicerad: 1952
PERSONELL pær1sωnäl4 l. pär1-, l. -so- l. -så-, adj. o. sbst.; ss. adj. med adv. -T (numera bl. i bet. I 2, Swedberg Schibb. 289 (1716), Finland 169 (1893)); ss. sbst. r. l. m.
Ordformer
(-el 1716—1906. -ell 1664 osv.)
Etymologi
[jfr d. personel, adj. o. sbst., t. personell, adj.; av fr. personnel, adj. o. sbst., av lat. personalis (se PERSONAL, adj. o. sbst.1)]
a) (i fackspr.) = PERSONLIG 2 b. Wallquist EcclSaml. 1—4: 174 (1714). (Grundräntorna) kallas reele Räntor och skiljas ifrån de personele. VetAH 1758, s. 145. Personella besvär kallas de besvär, hvilka utgöras af hvarje medborgare, som uppnått en viss ålder. NF 2: 403 (1877). Personella skatter. 3SAH 4: 302 (1889).
b) (i fackspr.) som består av personer l. hänför sig till personal; numera nästan bl. (se dock slutet) i sådana uttr. som personella resurser o. d. (förr äv. personell stat, anställd personal). Besparing uti den Personelle Staten. PH 5: 3582 (1753). (Polismyndigheternas) nuvarande otillräckliga personella resurser. SvD(B) 1950, nr 68, s. 4. särsk. (i fackspr.) om församling (se d. o. 3 a): som är en enhet av personer; som är ett samfund; motsatt: territoriell. Personella församlingar. Hammarskjöld Kommunallag. 122 (1896).
2) (numera föga br.) = PERSONLIG 3 a. Samme personelle förmåhn. Schück VittA 2: 261 (i handl. fr. 1692). (Nils Rosén v. Rosenstein hade) erhållit resolution att personelt få njuta inkomsten af Ulfva Rusthåll. BL 12: 246 (1846). (Till konsuln i Lybeck utgår) personelt ersättningsanslag (med) 300 R. R:mt. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 1, Bil. nr 2, s. 8. Alla från början personella löner .. skulle vid innehafvarnes afgång indragas. Odhner G3 1: 213 (1885). Inrättande av en personell professur. Westermarck Minn. 274 (1927). jfr: Effter såsom alle embeten och deraff flytande respect är personell och ordinarie icke drager till posteros någon consequence af förträde. RARP 9: 295 (1664).
3) († utom i a) = PERSONLIG 4. En Konungs personelle dygder och qualiteter. Nordencrantz Arc. 228 (1730). Jag kan misstänkas för personella afsigter. Tessin Bref 2: 202 (1754). Han är liksom jag personellt och oföränderligen EM:t tillgiven. Wedberg 1HD 359 (i handl. fr. 1789). Under det att personell skicklighet hos smeden, mer än nu, både eftersträfvades, förefanns och värderades. Åkerman Stångj. 26 (1839). TT 1874, s. 152. — särsk.
a) (fullt br.) jur. i uttr. personella rättigheter, personliga rättigheter (se PERSONLIG 4 a). SvUppslB (1934).
b) om kritik, satir, hat, förolämpning o. d.: som riktar sig mot ngns person l. har sin grund i privata förhållanden o. d.; äv. i uttr. upptaga ngt personellt, upptaga ngt ss. riktat mot sin person. 2RARP 13: 687 (1743: personelt uptaga). Några Herrar utaf Ridderskapet och Adelen hade personelt hat til vissa Herrar uti Rådet. Oelreich 393 (1755). (Leopold) lär ej funnit sig nöjd, utan kom här om dagen med ett egit försvar på två ark, som var faseligen ovettigt och personelt. Kellgren (SVS) 6: 259 (1790). Tegnér (WB) 7: 220 (1831).
4) (†) = PERSONLIG 7 a, b. Kellgren UnderrSvOrdab. 40 (1787). Personelt verbum är det som har alla tre personerna. Sjöberg FörslSAOB (1815). De personela pronomina. Boivie SvSpr. 17 (1820).
II. (†) sbst., = PERSONAL, adj. o. sbst.1 II 2. Lefrén Förel. 1: 11 (1818). Den Trupp är lättast upsatt, som til Personel och Materiel erfordrar minsta antal och minsta val. KrigVAH 1823, s. 14.
Spoiler title
Spoiler content