SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PESTERA (peste´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(pesser- 1719. pester- (pä-) 17521904)
Etymologi
[jfr ä. t. pestieren; av fr. pester, till peste (se PEST)]
(†) svära o. domdera, fara ut i förbannelser o. d.; jfr PEST 1 b; äv. i uttr. pestera över l. mot ngn l. ngt l. på ngn. Swedenborg RebNat. 1: 292 (1719). (Vi) pästerade öfver Värden, som tog en oförskiämd betalning af oss. Säfström Banquer. Qq 1 b (1754). Han pesterar, och skriker, och svär. Lindegren 1: 125 (1805). 2Saml. 4: 165 (1818: mot). På .. (frisören) pesterade Presidenten så .. hett .. att (osv.). Bremer Pres. 148 (1834). Centerwall Hellas 192 (1888). Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content