SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PILASTER pilas4ter, r. l. m.; best. -tern; pl. -trar (König Mec. 72 (1752) osv.) ((†) = (Rudbeck Bref 5 (1662), Därs. 221 (1685)); -trer Carlberg SthmArchitCont. C 1 a (1740), Bergman GotlVisby 36 (1858)); förr ngn gg äv. PELAST, m.
Ordformer
(pa- 1736. pe- 16621848. pi- 1694 osv. -last 1736 (i poesi). -laster, sg. 1694 osv. -laster, pl. 16621685)
Etymologi
[av fr. pilastre, av it. pilastro, avledn. av pila, pelare (jfr PELARE)]
byggn. o. konst. med en vägg l. mur (l. en möbelyta) l. dyl. förenad (ofta räfflad l. med ornament försedd) pelare som har fyrkantig genomskärning o. vars djup (tjocklek) ofta utgör (betydligt) mindre än hälften av bredden; ofta liktydigt med: lisen. En vacker stor port .. med 12 .. pelaster. Rudbeck Bref 5 (1662). Emellan alla fenstren äro pilastrar updragne uti gips reflade och krönte. Wallquist EcclSaml. 5—8: 163 (1791). Ett skåp, med pilastrar af slättäljda furupinnar. Carlén Rosen 48 (1842). Fatab. 1947, s. 46. — jfr HERM-, HÖRN-, MUR-PILASTER m. fl.
Ssgr (vanl. byggn. o. konst.): PILASTER-ARKITEKTUR. särsk. om utsmyckning (på en vägg l. mur o. d.) som består av pilastrar. Upmark Lübke 515 (1872). Det yttre (på Ulriksdals slott) var fordom försedt med en praktfull pilasterarkitektur. Uppl. 1: 610 (1905).
-BAND. pilaster som endast föga framspringer från väggen l. muren o. d.; lisen. Hahr ArkitH 404 (1902).
-FASAD. fasad med (rik) pilasterarkitektur. Sthm 2: 171 (1897).
-HERM. hermpilaster. Hahr ArkitH 412 (1902).
-KAPITÄL. Adler Meyer 236 (1893).
-LÅS. snick. lås i en på möbel med utdragslådor sittande svängbar pilaster som, då den är låst, håller flera (l. alla) lådor stängda. HantvB I. 2: 218 (1934).
-ORDNING. jfr ordning 4 samt -arkitektur, -ställning. Kyrkobyggnaden .. fick .. en fasad .. i två våningar .. med en rik pilasterordning. Wrangel Konststil. 33 (1897). Hahr ArkitTid. 27 (1928).
-SKAFT. jfr kolonn-skaft. Adler Meyer 235 (1893).
-SPRÅNG. utsprång (från en vägg l. mur l. pelare l. dyl.) som liknar en pilaster. Brunius Resa 1838 252 (1839). (Valvbågarna) uppbäras .. i östra (sidan) af en half stens pilastersprång. HTSkån. 1: 367 (1903).
-STÄLLNING. [jfr t. pilasterstellung] vanl. konkret: sammanställning av pilastrar enl. viss indelning; sammanfattningen av ett antal (enl. ett visst system anordnade) pilastrar på en husvägg o. d.; jfr kolonn-ställning. Eichhorn KonstH 54 (1881). (Simon o.) Jean de la Vallée, hvilka byggde Riddarhuset i Stockholm med genomgående pilasterställning. Wrangel ByggnH 40 (1904). Fornv. 1931, s. 102.
Avledn.: PILASTRERAD, p. adj. (†) byggn. försedd med pilastrar. Ambrosiani DokumPprsbr. 57 (i handl. fr. 1830).
Spoiler title
Spoiler content