SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PIPPIG, adj.2 -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) pippig, pipi, sjuk, som gör ont; av fin. pipi, i barnspr.: sjuk, sannol. av fin. kipeä, kipiä, sjuk]
(bygdemålsfärgat i Finl.) sjuk; som gör ont. Topelius Läsn. 6: 2 (1884). FoU 15: 65 (1902).
Spoiler title
Spoiler content