SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLACKET, m. l. f.
Ordformer
(plackeet)
Etymologi
[sannol. av t. (dial.) placker(t), blackert, fläck, fel, ”blunder”, sannol. till plack, fläck (se PLACK, sbst.1)]
(†) i uttr. begå en placket, begå ett fel l. missgrepp l. en ”blunder”. HH XXI. 1: 41 (1710).
Spoiler title
Spoiler content