SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PLANI- plan1i- l. pla1ni-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. plani- (i ssgr); till lat. planus, jämn (se PLAN, adj.)]
i ssgr för att beteckna ngt ss. varande l. havande en plan yta l. ss. avseende plana ytor.
Ssgr (i fackspr.): PLANI-GLOB104. [jfr t. planiglob] planisfär. Stieler Skolatl. Pl. 4 (1851). SvUppslB (1934).
Ssg: planiglob-karta. 3NF 11: 474 (1929).
-METER1040. [jfr t. o. eng. planimeter, fr. planimètre] apparat för mätning av ytinnehållet av en på en karta l. ritning uppdragen figur. TT 1872, s. 280. Dædalus 1942, s. 20. jfr polar-planimeter.
Ssg: planimeter-uppmätning. uppmätning med planimeter. Medelst planimeteruppmätning .. bestämdes härefter flötsernas arealutbredning. SvGeolU Ca 6: 505 (1915).
Avledn.: planimetrera, v., -ing. uppmäta l. bestämma (ngt) med planimeter; i sht ss. vbalsbst. Fennia XXXIX. 6: 28 (1916). SvNat. 1920, s. 37.
-METRI1004. [jfr t. planimetrie, eng. planimetry, fr. planimétrie] läran om beräkning av plana figurers ytinnehåll (o. längden av de linjer som ingå i figurerna). Rålamb 1: 30 (1690). Lönnqvist Geom. 30 (1930).
Avledn.: planimetrisk1040, adj. Meurman (1847).
-SFÄR104. (-sfer (-spher) 18451904. -sfär (-sphär) 1837 osv. -sphere 1788) [jfr t. planisphäre, eng. planisphere, fr. planisphère] karta som på en plan yta framställer himlavalvet l. (hälften av) jordklotet. GT 1788, nr 122, s. 3. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 77 (1852). Ymer 1929, s. 377.
Spoiler title
Spoiler content