publicerad: 1953
PLENAR- plena3r~.
Etymologi
ss. förled i ssgr; eg.: full-.
2) ss. förled i fackspråkliga ssgr som avse överläggningar l. beslut o. d. av församlingar i plenum.
Ssgr (i allm. till 2; med prägel av fackspr., ofta statsv. o. polit.): (1) PLENAR-AVLAT~02 l. ~20. [jfr kyrkolat. indulgentia plenaria] teol. om förh. i romersk-katolska länder: avlat innebärande fullständigt efterskänkande av alla timliga syndastraff. KristlStudSkriftser. 56: 32 (1916). —
-BEHANDLING. behandling av ett ärende i plenum. DN(A) 1931, nr 123, s. 6. SvRiksd. II. 11: 32 (1934). —
-DEBATT. särsk.: riksdagsdebatt vid plenum. Utskottsarbete och plenardebatter. 3SAH 15: 70 (1900). —
Spoiler title
Spoiler content