SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1953 PLENIPOTENTIÄRMINISTER, m.; best. -n. Ordformer (plene- 1751. pleni- 1771—1837. -pontiar- 1751. -potentiaire- 1791—1837. -potentier- 1771) Etymologi [av fr. ministre plénipotentiaire] (†) befullmäktigat sändebud (ackrediterat hos en statschef); jfr MINISTER 3 b. HusgKamRSthm 1751 B, s. 755. Konungens af Preussen Plenipotentiaire-Minister vid de Nordiska Hofven. IT 1791, nr 7, s. 3. SP 1809, nr 54, s. 1. Pfeiffer (1837). SAOB Alfabetisk lista plenarium subst. plenipotens subst. plenipotentiarie subst. plenipotentiera verb plenipotentiär plenipotentiärminister subst. plentispojke subst. plentisslabb subst. plenum subst. pleo- ssgled pleonasm subst. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
