SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLEORAMA, r. l. m. l. f. (Almqvist Smar. 147 (1845), NVexjöBl. 1857, nr 7, s. 1) l. n. (Dalin (1871)); pl. -as (Almqvist).
Etymologi
[av t. pleorama, till gr. πλέω, jag seglar, o. ὅραμα (se DIORAMA)]
(†) ett slags panorama som avsåg att ge åskådaren intrycket att han seglade längs en strand med växlande scenerier; äv. bildl. (jfr PANORAMA c). Almqvist Smar. 147 (1845; bildl.). NVexjöBl. 1857, nr 7, s. 1. 2NF (1914).
Spoiler title
Spoiler content