PLEONAST ple1ωnas4t l. -on- l. -ån-, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(-ast 1815 osv. -aste 1820)
Etymologi
[jfr t. pleonast, eng. pleonaste, av fr. pléonaste, tidigast använt av R. J. Haüy 1801; till gr. πλεοναστός, överflödande (jfr PLEONASM); namnet syftar på kristallernas skiftande utseende]
miner. (grön)svart o. starkt järnhaltig spinell. FKM 4: 100(1815).
