publicerad: 1953
PLIKTA plik3ta2, v.2 -ade ((†) pr. sg. -er VocLib. avd. 42 (c. 1580)). vbalsbst. -ANDE (2RARP 8: 140 (1734), PH 15: 53 (1791)), -NING (2RARP 10: 219 (1738), Fennia XLVII. 10: 9 (1927)).
Ordformer
(plecht- 1698. plick- 1785 (: Plicknings Cartor). pligt- 1788—1847. plik- 1793 (: plikning). plikt- (-ii-, -cht-, -ckt-) c. 1580—1927)
Etymologi
[jfr d. pligte, fris. plikken, ävensom lt. pligt, pejlstång; av oklart urspr.; möjl. samhörigt med PLIKT, sbst.2]
(numera knappast br.) sjöt. undersöka o. fastställa djupet i ett vatten med (graderad) stång l. lod o. lina; loda, pejla; dels intr., dels tr., med avs. på vattenområde (äv. grund) l. djup o. d. VocLib. avd. 42 (c. 1580). Öfverstyrmannen .. måste plickta rundt omkring skieppet. Sjöregl. 1747, § 6. Vid denna nya Patagård pliktades djupet till 11 1/2 alnar. VetAH 1751, s. 176. Hamnen som skal pliktas. Därs. 1775, s. 4. CAEhrensvärd Brev 1: 146 (1788; med avs. på kust). (Han) afmätte Carlskrona redd och pliktade alla grund. KrigVAH 1841, s. 15. BonnierKL (1926). — särsk.
a) ss. vbalsbst. -ning; förr särsk. övergående i bet.: resultat av lodning. Dahlgren o. Richter SvSjök. 189 (i handl. fr. 1699). Plicktningen .. af alla inlopp och hamnar. 2RARP 10: 219 (1738). Desse pliktningar införas på Cartan. VetAH 1775, s. 6. Fennia XLVII. 10: 9 (1927). jfr HAVS-PLIKTNING.
Särsk. förb. (†): PLIKTA SIG IGENOM. med hjälp av l. under lodande taga sig igenom (ngt) o. d. Plikta sig igenom trånga farvatten. Holmberg 1: 340 (1795). —
Ssgr (sjöt.): A (numera knappast br.): PLIKT-STÅNG. [jfr d. pligtstage, lt. pligtscheer, fris. plikgere] (graderad) stake att loda djup med. JernkA 1833, s. 592. Fennia XLVII. 10: 9 (1927).
B (†): PLIKTNINGS-KARTA, r. l. f. sjökarta utmärkande (de gm ”pliktning” fastställda) djupförhållandena, lodningskarta. KrigsmSH 1797, s. 177 (1774). CAEhrensvärd Brev 1: 106 (1785). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content