SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLÄSANTERA, v. -ade.
Ordformer
(plai-)
Etymologi
[jfr t. pläsantieren; av fr. plaisanter, till plaisant (se PLÄSANT, adj.)]
(†) i uttr. pläsantera över ngt, göra narr av l. förlöjliga ngt. Calonius Bref 323 (1797).
Spoiler title
Spoiler content