SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
POLITYR pω1lity4r l. på1- l. pωl1- l. pol1-, förr äv. POLITUR (politu´r Weste), r. l. m. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(poli- 1716 osv. polli- c. 1704. -ur c. 1704—1904. -yr 1786 osv.)
Etymologi
[jfr t. politur, ä. eng. o. ffr. politure, it. politura; av lat. politura, polering, avslipning, vbalsbst. till polire, polera (se POLERA)]
1) polering l. glansputsning l. glättning av ett föremål l. en yta av trä l. metall l. sten o. d.; särsk. konkret(are), om glans l. glansighet som givits åt polerad yta o. d.; särsk. i uttr. (an)taga polityr, bli glansig, få en glänsande l. polerad yta. Polhem Brev 214 (c. 1704). En Serpentin- eller Jaspis-Porphyr, som låter väl arbeta sig och tager god politur. VetAH 1805, s. 93. Det kornade krutet .. gifves den jemnhet, polityr och torrhetsgrad som för varaktigheten m. m. är behöflig. Holmberg Artill. 2: 60 (1882). 2NF 35: 1203 (1923).
2) lösning av harts o. d. (oftast bestående av schellack löst i sprit), varmed föremål av trä o. d. kan poleras; särsk. om lager av dylik vätska som strukits på en yta o. där torkat o. bildat en glansig hinna. Almström KemTekn. 2: 316 (1845). När han fått i sig några fullödiga whiskycocktails, broddade med polityr eller andra starkvaror. Johnson NSkämth. 172 (1892). Schellack användes till framställning av lacker och fernissor, kitt, polityr m. m. Bolin OrgKem. 140 (1925). (Entusiasmen) verkade konstlad, ditstruken, som den skära polityren på hennes glänsande naglar. Krusenstjerna Pahlen 4: 11 (1933). — jfr KOPAL-, LACK-, MÖBEL-, NAGEL-POLITYR.
3) bildl., om avslipning l. avputsning l. förfining l. hyfsning o. d. som utmärker l. finns hos person (l. konstnärligt värk); äv.: belevenhet, folkskick; särsk. om dylik egenskap av ytlig natur, fernissa (se FERNISSA, sbst. 2). Bibringa ngn polityr, ge ngn (ett visst mått av) hyfsning, lära ngn folkvett. Polhem Brev 120 (1716). En salongsherre med hufvudstadens polityr. Benedictsson Eftersk. 42 (c. 1885). En viss klassisk polityr är märkbar (hos Ariosto). Wrangel Dikten 225 (1912). Det som bjudes oss i .. (N. N:s) bok är .. de ursprungliga dagböckernas ord utan all polityr eller försköning. Ymer 1940, s. 161. jfr (†): Porträttet af Creutz är utarbetat och lent ända till politur. Frey 1841, s. 140.
Ssgr (i allm. till 2, i fackspr.): (1) POLITYR-BLAD. (†) blad av polerpapper. SPF 1859, s. 411. —
-BONING. jfr boning, sbst.3 1. Spolén DHem 56 (1923). —
-LACK. jfr lack, sbst.2 1. AHB 131: 39 (1887). —
-MASSA. jfr massa, sbst.2 1 a. Stöckel o. Hertel 57 (1858). —
(1) -MÄSSIG. (†) glänsande, glansig. CAEhrensvärd Brev 2: 110 (1796). —
(1) -PAPPER. (†) polerpapper. SPF 1823, s. 252. —
-SPRIT. sprit använd vid beredning av polityr; äv.: polityr (i bet. 2). ÖgCorr. 1854, nr 77, s. 4. Koch Arb. 221 (1912). —
(1) -SVÄRTA, r. l. f. (†) blanksvärta till polering av läder. AHB 4: 58 (1860). —
-VÄTSKA, r. l. f.
Spoiler title
Spoiler content