-DEMONISM -dem1onis4m l. -de1- l. -däm1- l. -dä1-, l. -ωn-, l. 01004, r.; best. -en. (äv. -däm-) [till gr. δαίμων (se demon)] rel.-vet. (religion karakteriserad av) tro på tillvaron av (o. dyrkan av) ett obestämt antal (icke individualiserade) andeväsen (i naturen l. dyl.). Rydberg Myt. 2: 376(1889). —
-EDER -e4der, r. l. m.; best. -n; pl. -edrar —40, stundom —32. Anm. Hos Höpken 1: 217(1745) o. Linné Stenr. 46(c. 1747) förekommer en pl. polyedra. [jfr gr. πολύεδρος, månghörnig, o. dodekaeder] i sht geom. o. miner. kropp (kristall) begränsad av ett antal plana ytor. Sturzenbecher (1805).
Avledn.: polyedrisk, adj. i sht geom. o. miner. Polyedriska Crystaller. Rinman JärnH 609(1782). —
-EMBRYONI -em1bryωni4 l. -äm1-, l. -ryo-, äv. 010104, r.; best. -en l. -n. [till embryo]
1) bot. hos vissa växter: företeelsen att flera embryon bildas i ett frö. BotN 1874, s. 189.
2) zool. hos vissa parasitsteklar: företeelsen att det av ett enda ägg gm upprepade klyvningar bildas en mångfald embryon av vilka vart o. ett ger upphov till en fullbildad individ. FoFl. 1913, s. 156.—
-FAG -fa4g, adj. o. sbst. m.||ig. (förr äv. -phag) [av gr. πολυφάγος, frossande; jfr antropofag]
I. adj.; dels zool. om djurart: som förtär blad l. rötter o. d. från flera olika växtarter, dels bot. om parasitsvamp: som kan förekomma på flera (vitt skilda) värdväxter. 2NF 20: 1382(1914). FoFl. 1937, s. 197.
II. (†) sbst.: storätare, frossare. Andersson(1845). Ekbohrn(1904).
