SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
POMPONG pompoŋ4 l. poŋp- (påmmpå´nng Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er (Dalin Vitt. 5: 133 (c. 1753) osv.) ((†) -ons Fatab. 1931, s. 36 (c. 1760), Pfeiffer (1837)).
Ordformer
(pompon c. 17531920. pompong 1837 osv. pongpong 1903. ponpon 18881893. pånpong c. 1800)
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. pompon; av fr. pompon, av omstritt urspr.]
1) klotrund, mjuk, långhårig tofs l. boll av ull, silke l. uppklippt garn o. d., använd ss. prydnadsdetalj på klädesplagg, stundom på möbel o. d. Dalin Vitt. 5: 133 (c. 1753). Upptill (på den virkade gossmössan) sättes en fyllig pompong. AllerFamJ 1928, nr 37, s. 47. Fatab. 1935, s. 251 (på hörnet av en himmelssäng).
2) (förr) om pompong (i bet. 1) l. (bollformigt l. platt) metallföremål brukad (brukat) ss. prydnadsdetalj på militär huvudbonad (i vissa fall utgörande fäste för plym). DA 1824, nr 8, s. 3. Husarmössa med pompong och ståndare. PT 1895, nr 88 A, s. 2.
Ssg: (1) POMPONG-DAHLIA. trädg. ett slags dahlia med små, bollformade blomkorgar på långa skaft. PriskurÅdöSäbyhTrädg. 1905, s. 25.
Spoiler title