publicerad: 1953
PORTLAK por4tlak l. portla4k (po`rtlak Weste, pårrtla´ck Dalin) l. PORTULAK por1tula4k l. -tɯ-, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. PORTLAKE (po´rtlake Weste) l. PORTULAKE, r. l. m.; best. -en; förr äv. PORTLAKA l. PORTULAKA, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(poort- 1636 (: Poort Lak). port- 1684 osv. porte- 1664—1730. portse- 1741. portu- 1578 osv. portullaka (-ck-) 1732—1735. portzel- 1638—1749. pott- 1640. pottu- 1613. pårt- 1756—1762. pårtu- 1765 (: Pårtulaksblad). -lack 1635 (: Portulack Salladt)—1894. -lacka 1698—1769. -lak (-lac) 1636 osv. (: Poort Lak). -laka (-laca) 1578—1852. -lake 1796—1902. -lake- (i ssgr) 1739 (: Portulake-Frö)—1904 (: Portlakeväxt). -laken- (i ssg) 1613 (: Portulacen fröö). -lat 1640. -löök 1640)
Etymologi
[liksom t. portulak, eng. o. fr. portulaca, av lat. portulaca, till portula, liten port, avledn. av porta (se PORT, sbst.1); frökapseln öppnar sig med ett lock]
(numera i sht bot.) växt tillhörande det i tropiska o. subtropiska områden viltväxande släktet Portulaca Lin., särsk. om (individ av) den förr ofta i Sverige ss. köksväxt odlade arten Portulaca oleracea Lin. subsp. sativa (Haw.) Thell., trädgårdsportlak, vars köttiga blad (i sht förr) användes syltade l. liksom sallad l. spenat; förr äv. om medicin o. d. av denna växt. BOlavi 6 a (1578). Stora Böndagen: .. Till Afton Måltid .. Poort Lak med Corinther. HovförtärSthm 8/7 1636 C. Saften af Portlaka är stillande (vid blodhostning). Haartman Sjukd. 53 (1765). Än sminkade .. (Thespis) sig med blyhvitt, än med portulake. Palmblad Fornk. 2: 342 (1845). Jönsson Gagnv. 146 (1910). — jfr TRÄDGÅRDS-PORTLAK. — särsk. (†) i uttr. vild portlak.
a) om den som ursprungsform till den odlade portlaken ansedda, i varma länder viltväxande o. i Sverige stundom tillfälligt inkomna Portulaca oleracea subsp. silvestris (DC.) Thell. Franckenius Spec. E 1 a (1638). Därs. D 2 a (1659). jfr: Portulac är tre slag, then stora, gula, gemena stora, och lilla vilde. Broocman Hush. 4: 37 (1736).
b) om andra växter som mer l. mindre påminna om (trädgårds)portlak.
α) Veronica beccabunga Lin., bäckveronika, l. Veronica anagallis aquatica Lin., vattenveronika. Linc. (1640; under cepæa).
β) Minuartia peploides (Lin.) Hiern., saltarv. Brander NatH 86 (1785). AHB 5: 87 (1858). jfr STRAND-, VILD-PORTLAK.
γ) Sedum Telephium Lin., kärleksört, fetblad. Arnell Stadsl. 491 (i handl. fr. 1724). Haartman Sjukd. 102 (1759). Dalin FrSvLex. 2: 314 (1843).
Ssgr (numera i sht bot.): A: PORTLAK- l. PORTULAK-BLAD. (-lak- 1697 osv. -lake- 1796—1837. -laks- 1765 osv.) När Hostan anfächtar någon, så håller man Ekelöf och Portulakblad uti Munn. Roberg Beynon 116 (1697). SvKock. 6 (1837). —
-FRÖ, n. (-lak- (-laka-) 1578 osv. -lake- 1739—1796. -laken- 1613. -laks- 1714 osv.) frö av portlak; förr äv. med medicinsk anv. BOlavi 8 b (1578). (Mot törst bör resande) drickia stött Portulacen fröö .. medh Etickia. Chesnecopherus RegIter B 3 a (1613). Fallén Fleischer 189 (1795). —
-KONSERV. (-lak- 1698—1739. -laks- 1698—1739) (förr) apot. jfr konserv 1. ApotT 1698, s. 17. Därs. 1739, s. 18. —
-ROT. (-lake- 1765) rot av portlak; särsk. (†) i uttr. vild portlakrot, rot av Sedum Telephium Lin., jfr portlak a γ. Haartman Sjukd. 132 (1765). —
-SALLAD l. -SALLAT. (-lak- 1635 osv. -laks- 1900 osv.) (i sht förr) kok. sallad av portlak(blad). HovförtärSthm 1635 B, s. 128. —
-STUVNING. (-lak- 1900 osv. -laks- 1900 osv.) SAOL (1900). Portulaksstufning och en mos af potatis, starkt försatt med lök. Lagus Pojk. 30 (1904). —
-VÄXT, r. l. m. växt tillhörande familjen Portulacaceæ; särsk. i pl., om denna familj. NormFört. 29 (1894).
B (†): PORT(U)LAKE-BLAD, -FRÖ, -ROT, se A.
C (†): PORTLAKEN-FRÖ, se A.
D: PORT(U)LAKS-BLAD, -FRÖ, -KONSERV, -SALLAD, -STJÄLK, -STUVNING, se A.
Spoiler title
Spoiler content