publicerad: 1954
POST- pos1t- l. (före betonad stavelse i efterleden) post- l. (ofta vid motsatsbetoning) pos3t~.
Etymologi
[med motsvarigheter i t., eng. o. fr.; av lat. post, efter, möjl. besläktat med lat. ab (se AV). — Jfr POSTERIORA, POSTERITET, POSTILLA, sbst.1, POSTUM]
i mer l. mindre fackspråkliga ssgr, med tids- l. rumsbet.: efter-, bak-. Anm. Den lat. prep. post förekommer i det icke ovanliga uttr. post festum, i efterhand, för sent (eg.: efter festen). Phrygius HimLif. 149 (1615).
Ssgr: POST-ARKEISK1040 l. 3~020. (äv. -arkäisk) geol. om geologisk bildning o. d.; eg.: som är yngre än den arkeiska formationen; vanl. oeg., liktydigt med: prekambrisk. Högbom Norrl. 57 (1906). —
-ARKTISK040 l. 3~20. geol. som tillhör l. avser tiden efter (den senaste) istiden; särsk. i uttr. postarktisk tid, det geologiska skedet efter istiden; jfr -glacial. 2NF 25: 1308 (1917). —
-DATERA3~020 l. 1040, i Sveal. äv. 1032, v., -ing. åsätta (en handling o. d.) ett senare datum än det då handlingen osv. skrivits; jfr antedatera. Andersson (1845). Brevet (har) .. postdaterats till den 15 september. DonGrapean. 26 (1945). —
I. adj., om språkljud: vid vars bildande tungspetsen berör de övre framtändernas baksidor; äv. om bildning av dylikt ljud. Verd. 1888, s. 54.
-DILUVIANSK10104 l. 01004 l. 3~0102. (numera föga br.) geol. som har avs. på tiden efter diluvium; äv.: postglacial. JernkA 1832, Bih. s. 211. Leonhard Geol. 126 (1849). SvUppslB (1934). —
-EMBRYONAL01004 l. 10104, äv. 3~0102. anat., zool. o. bot. som avser ngt som lämnat embryonalstadiet. Ymer 1905, s. 78. —
-EXISTENS0104 l. 1004, äv. 3~002. i sht filos. liv efter jordelivet; tillvaro efter döden. Rydberg BibL 239 (1868). Själens postexistens. Vannérus Metaf. 316 (1914). —
-FLORAL104, äv. 3~02. bot. som avser ngt efter blomningen l. fruktämnenas pollinering. BotN 1888, s. 158. —
-FLORATION1004 l. 0104, äv. 3~002, r.; best. -en. [efterleden ytterst till florera] bot. en blommas tillstånd efter fruktämnenas pollinering; skedet efter pollineringen (l. efter blomningens höjdpunkt). BotN 1888, s. 157. Blomsamlingar .. i postfloration. SvNat. 1926, s. 57. —
-GLACIAL1004 l. 0104 l. 3~002. geol. som har avseende på l. tillhör skedet efter den senaste istiden; som kommer efter istiden; numera i sht i fråga om tiden f. o. m. den stora klimatförbättringen efter istiden; jfr sen-glacial. VittAMB 1874, s. 117. —
-HYPNOS104, stundom äv. 3~02. psykol. hypnos l. suggestion som gör sig gällande först en tid efter den direkta hypnotiska påvärkan. SvD(A) 1919, nr 277, s. 7. —
-HYPNOTISK 1040, stundom äv. 3~020. psykol. som har avseende på posthypnos; särsk. i uttr. posthypnotisk suggestion. Bjerre Själsläk. 3 (1914). —
-LUDIUM, se d. o. —
-MORTAL104, stundom äv. 3~02. (i fackspr., i sht med. o. filos.) som (har avseende på ngt som) uppträder l. existerar efter (den kroppsliga) döden. FörhLäkS 1877, s. 253. Tron på själens postmortala existens. Fornv. 1926, s. 433. —
-OPERATIV 3~0102 l. 10104 l. 01004. med. som inträffar l. förekommer efter en operation. De postoperativa dödsfallen. Hygiea 1912, s. 1050. —
-PALATAL1004 l. 0104, äv. 3~002. språkv.
I. adj.; om språkljud l. artikulation o. d.: som åstadkommes gm att tungryggen höjes mot l. närmas till l. vidrör bakre delen av gommen (mjuka gommen); jfr velar. Landsm. 1: 22 (1879).
-PLIOCEN1004 l. 0104 l. 3~002, adj. geol. som har (avseende på ngt som) tillkommit l. (om period:) som kommer efter pliocentiden. Postpliocena bildningar. Lindström Lyell 240 (1857). —
-PONERA1040, i Sveal. äv. —32, -ing. [jfr lat. postponere, ställa efter]
1) (†) i fråga om intresse för l. uppskattning av ngn l. ngt o. d.: ställa (ngn l. ngt) tillbaka, eftersätta, ge en mindre framträdande plats åt (ngn l. ngt), akta ringare; särsk. i uttr. postponera ngt ngt, ställa ngt tillbaka för ngt. OxBr. 10: 312 (1631). At ingen så skall uphöjas, at andre derigenom postponeras. 2RARP 18: 125 (1751). Rikets tjenst skulle .. postponeras ståndets enskilda rättighet. 2VittAH 26: 256 (1760). Dalin (1871).
2) i sht bankv. med avseende på skuld l. (o. numera bl.) inteckning: ge sämre förmånsrätt åt (inteckningen osv.); äv. i uttr. postponera ngt ngt, ge sämre förmånsrätt åt ngt (en inteckning o. d.) än åt ngt annat (en annan inteckning). OxBr. 10: 319 (1631). Medgifvande, att B:s inteckning i A:s hemman .. finge postponeras en af A tagen inteckning för skuldebref. 1NJA 1874, s. 52. Ansökan om att få en .. inteckning .. postponerad efter andra inteckningar i huset. SD(L) 1901, nr 370, s. 4. Minnesskr1734Lag 2: 169 (1934).
3) (†) i mer l. mindre deponentiell anv., om tidsperiod: förskjutas mot l. inträffa vid en (allt) senare tidpunkt. Dock postponerades perioden (för sillens ankomst) småningom så, att .. (sillen) år (1800) icke inkom i fjärdarne förrän i Januarii månad. VetAH 1817, s. 34.
4) (†) med. intr., om periodiskt sjukdomstillstånd l. symtom: inträffa senare än beräknat. Hartman Husläk. 124 (1828). Tholander Ordl. (c. 1875). —
-POSITION1004.
1) i sht bankv. (av inteckningsmyndighet värkställd) nedflyttning av en inteckning så att den får sämre förmånsrätt än en annan; jfr -ponera 2. Schrevelius CivR 2: 268 (1847). SFS 1923, s. 838.
2) språkv. i vissa språk (t. ex. finska o. lapska): ord som har samma grammatiska funktion som en preposition, men ställes efter sitt huvudord. Suomi 1845, s. 377. Collinder LbFinKrigsm. 130 (1941). —
-POSITIV1004, adj. språkv. om språkelement, särsk. ord: som står efter ett annat språkelement (jfr -position 2); äv. om dylikt språkelements ställning (i en sats o. d.). Sådana prepositioner, som .. alltid befinna sig i en postpositiv ställning, t. ex. hålla på, gå om. PedT 1897, s. 38. Noreen VS 5: 216 (1906). —
-SEMINARIUM3~00200. vid universitet l. högskola: med förtäring förenad samvaro efter ett nyss avslutat seminarium. ANF 42: 88 (1926). —
-SILURISK1040 l. 3~020. geol. som kommer efter l. är yngre än silur, som existerat l. förekommit under tiden efter silurtiden; särsk. i fråga om paleozoiska (l. yngre) bildningar som ha obestämd ålder, men äro yngre än silur. Nathorst JordH 676 (1892). —
Spoiler title
Spoiler content