(†) hund(racka); äv. använt ss. okvädinsord. Erich hade .. kallat rådet ”svinehundar och prackor”. BtÅboH I. 6: 155(1633). Verelius 198(1681; om hund). jfr: Här finns alltid en ärkebiskop åt er, prackor! Högberg Vred. 1: 9 (1906; ordförkl.: Prackor = brackor).
