publicerad: 1954
PREKA, r. l. f.; äv. PREKE, r. l. m.
Ordformer
(-ka 1738—1784. -ke 1749)
Etymologi
[sv. dial. preka (i tandpreka, tandpetare); jfr nor. dial. prika, prega, (spetsig) stång, nyisl. prik, kort käpp; besläktat med PRICK, sbst.1, PRICKA, v.; jfr PREKA, v.]
Spoiler title
Spoiler content