PRESBYTERIALFÖRFATTNING präs1-byter1ia3l~förfat2niŋ l. 010—, äv. PRESBYTERALFÖRFATTNING -tera3l~, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(presbyteral- 1933. presbyterial- 1842 osv.)
Etymologi
[efter t. presbyterialverfassung, till presbyterial, till presbyterium (se PRESBYTERIUM); med avs. på formen presbyteral- jfr eng. presbyteral, av mlat. presbyteralis, adj. till lat. presbyter (se PRESBYTER)]
kyrkl. kyrkoförfattning utan rangskillnad mellan prästämbetets innehavare o. med lekmän (”lekmannaäldste”) ss. medlemmar av den lokala o. centrala kyrkostyrelsen. Anjou Kyrkoh. 65(1842). Brilioth SvKyrkKunsk. 124(1933).
