SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRESBYTERIUM präs1byte4rium, n.; best. -iet, i best. anv. stundom utan slutartikel (Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 1: 71 (1834), Hellerström Liturg. 17 (1932)); pl. -ier.
Ordformer
(pres- 1834 osv. press- 1635)
Etymologi
[jfr t. o. eng. presbyterium, fr. presbytère; av lat. presbyterium, av gr. πρεσβυτέριον (NT), ”de äldste” (i en församling), till πρεσβύτερος (se PRESBYTER)]
I. råd av äldste samt i närstående anv.
1) om den urkristna församlingens råd av äldste. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 1: 71 (1834). Brilioth SvKyrkKunsk. 113 (1933).
2) om råd av äldste i en presbyteriansk församling l., numera vanl., om (sammanträde i) ett av präster o. lekmän bestående råd som styr ett mindre antal församlingar (motsv. ungefär ett kontrakt) i ett presbyterianskt kyrkosamfund; äv.: sammanfattningen av de församlingar som styras av ett dylikt råd. Anjou Kyrkoh. 64 (1842). Gummerus o. Rosenqvist Kyrkoh. 136 (1917).
II. (om fornkristna l. äldre romersk-katolska förh.) för prästerskapet avsedd (o. gm skrank avskild), vanl. över långskeppet upphöjd del av en kyrka (urspr. en basilika); absid; (hög)kor. Schroderus Os. 1: 86 (1635). TurÅ 1942, s. 146 (i Alvastra klosterkyrka).
Spoiler title
Spoiler content