SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRICKA, adj.
Etymologi
[jfr mlt. o. lt. pricke, adv.; adjektivisk anv. av PRICK, sbst.1, med anslutning närmast till uttr. till pricka (se PRICK, sbst.1 I 8); jfr PRICK, adv.]
(†) noggrann. Noga och pricka ransakning. 3SthmTb. 3: 122 (1600).
Spoiler title
Spoiler content