SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRINGLA, f.; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. pringla; sidobildning till PINGLA, sbst.1]
(†) grodyngel. (I vattnet) får grodan ock och stygga pringlor slaska. Kolmodin QvSp. 1: 66 (1732).
Spoiler title
Spoiler content