publicerad: 1954
PRIORITERAD pri1ωrite4rad l. -or-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3rad2 (priorite´rad Weste), p. adj.
Etymologi
1) (numera föga br.) motsv. PRIORITET 2: som har företrädesrätt, privilegierad. Nordforss (1805). I befordringsväg prioriterade prestmän. SvLittFT 1837, sp. 184. FinBiogrHb. 902 (1898).
b) om fordran. ÅgerupArk. Brev 6/10 1698. Prioriterade fordringar i konkurs. 1NJA 1874, s. 46. Björling CivR 207 (1908).
Spoiler title
Spoiler content