PRIOR pri4or (prio´r Weste; pri´årr Dalin), m.; best. -n, äv. (i ä. ex. möjl. äv. att hänföra till sg. obest. priore) -en priω4ren l. -å4ren; pl. -er priω4rer l. -å4rer; förr äv. PRIORE, m.; best. -en (jfr ovan); förr äv. PRIARE, sbst.2, m.; best. -en.
[fsv. prior, priore; jfr mlt. prior, prier, t. o. eng. prior, fr. prieur; av lat. prior, (den) främre, (den) bättre, (den) förre, i mlat.: abbots närmaste man m. m., komp. till ä. lat. pri, sidoform till lat. præ (se PRE-); jfr APRIORISK,PRIMUS, sbst.1, m. fl.]
2) (om ä. förh.) om föreståndare för ”hospital” (se d. o. 2). G1R 1: 186(1524). Priaren i Spetaled i Suderköpung. Därs. 9: 71(1534).
3) om den högste styresmannen för en avdelning (provins, distrikt) av dominikanorden resp. johannitorden; i ssgrna PROVINS-,PROVINSIAL-,STOR-PRIOR.
Avledn. (till 1): PRIORAT104, n. [jfr t. priorat] priors l. priorinnas ämbete l. värdighet; jordområde anslaget till lön åt prior l. priorinna. Corylander LundDomk. 64(1756). SvKyrkH 2: 456(1941). —
PRIORINNA1032, f. [jfr t. priorin] nunna som i ett nunnekloster är abbedissans närmaste medhjälperska; nunna som förestår ett dotterkloster. Björkegren 2188(1786). Grimberg VärldH 6: 248(1935). särsk. (förr) i utvidgad anv., om förestånderskan för Vadstena adliga jungfrustift. Hofcal. 1785, s. 151.—
PRIORISSA1032, f. [fsv. priorissa] (om ä. förh.) priorinna. Priorissan j Skæninge. G1R 4: 53(1527). HT 1948, s. 311.
