PROFITERA, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr ä. d. profitere, t. profitieren; av lat. profiteri, erkänna, yrkesmässigt ägna sig åt ngt, undervisa offentligt, av pro- (se PRO-, prefix1) o. fateri, bekänna, tillstå. — Jfr KONFESSION, PROFESS, PROFESSION, PROFESSOR, PROFET]
(†)
1) bekänna sig till (en lära). Undantagandes dem, som den kettersche läran androm till .. förderf icke uppenbart profitera. RA II. 2: 130 (1617).
2) ha (ngt) till yrke; mer l. mindre yrkesmässigt ägna sig åt (ngt). Lind (1749). (Recensenterna) föraktar jag .. derföre att de profitera en sak som de ej egenteligen förstå mer än hvar och en annan åkare. Tegnér (WB) 5: 385 (1825).
3) undervisa l. hålla föreläsningar i l. över (ngt). Annerstedt UUH Bih. 1: 88 (i handl. fr. 1610). Philosophia naturalis .. gaf sina philosophi stort anseende, i det de sådant profiterade som ingen kunde begripa, hvarför de och admirerades. Rudbeck Bref cxcv (1687). BL 20: 33 (1852; sannol. efter ä. handl.).
